95 av dessa återfanns i Appendix under rubriken »hor och frändsämjospjäld». I förhållande till dessa var andra typer av sedlighetsbrott ovanliga. De somförekomoch underställdes hovrätten var dels tidelaget, en sexuell förbindelse mellan människa och djur, somi Appendix kallades »styggelse», och dels tvegiftet, somdäremot av naturliga skäl inte fanns nämnt i Appendix. I landslagens Högmälsbalk fanns det emellertid beskrivet och utgjorde tillsammans med tidelaget det enda sedlighetsbrott för vilket den inhemska rätten föreskrev dödsstraff. De typer av sedlighetsbrott somGöta Hovrätt behandlade kan dä förtecknas pä följande sätt; Horsbrott — Enfalt hor, som kunde kompliceras antingen genom att parterna var släkt (»skylla») eller genom att brottet upprepades. Det rubricerades dä som »enfalt hor med skyldskap» respektive »enfalt hor andra etc resan». — Dubbelt hor, eller omparterna var släkt, dubbelt hor med skyldskap. Frändsämjospjäld eller skyldskap. De förbindelser som under denna rubrik beskrevs och förbjöds i Moseböckerna var en mans lägersmäl med: — moder — hel- eller halvsyster — svägerska — farbrors hustru — faster eller moster — sonhustru — dotter eller styvdotter — sondotter eller dotterdotter — en kvinna och hennes moder efter varandra'’ Dessutom talades i mera allmänna ordalag om »nästa blodsfränka». Något uttryckligt förbud eller bestämmelse omstraff för förbindelse med kusin, syssling eller kusinbarn innehöll som synes inte Appendix. Trots detta dömde underrätterna ofta till döden i sädana mäl och därmed kom de också upp i hovrätten. ^ Jan-Eric Almquist 1961 s 31 f och 38. Se också lagkommissionens betänkande 1643 i C J Wahlberg 1878 s 61 f.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=