70 Diagram 3:4 (2). De skånska kronofogdarnas svärsöners högst uppnådda befattningar 1719-1772 och 1773-1809. N (1719-1772)= 104. N (1773-1809) =80. Antalet okända är 34 respektive 27 personer. 18 16 -- M 14 -- <u c 19.. M 10 -- (0 O, O) a 8 - rH b'-" 6-r^ I 4 - v„> H 2 -■ Ä vW AS lA 0 -4—i + + 3 1 2 4 5 6 7 9 8 10 11 Källa: se diagram 3:2 □ 1719-1772 ^ 1773-1809 Stapel 1-7 = ämbetsmän, se diagram 3:2. 8 = handlande borgerskap 9 = bryggare, färgare 10 = frälseinspektorer 11 = övriga näringar.Vissa av ämbetsmännen gjorde ett betydande socialt avancemang genom att nå poster i de centrala ämbetsverken, genom att bli hög officer eller häradshövding. Endast ett fåtal blev fogdar som sina fäder. Huvuddelen kan dock sägas ha hamnat inomungefär samma skikt som fadern: häradsskrivare, andra landsstatstjänstemän, övriga ämbetsmän, kyrkoherdar och lägre officerare. Den enda tydliga skillnaden mellan perioderna är att andelen söner som blev kyrkoherdar minskade från 10 % till 3 %. I stort sett liknar sålunda bilden förhållandet i de två undersökta fögderierna. Tyvärr framgår det inte av Lindbergs matrikel omsönerna besökte universitetet. Döttrarna blev till övervägande del gifta med ämbetsmän (74 respektive 87 %). Påfallande är att kyrkoherdarna utgjorde en så stor grupp, särskilt för den första perioden (24 %)7' Den enda grupp som tydligt vann insteg både bland söner och döttrar är officerarna. Under den första perioden utgjorde döttrarnas giftermål med borgare drygt 15 % av alla giftermål, men andelen halverades. En mindre grupp av sönerna rörde sig nedåt på den sociala stegen och blev
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=