67 Diagram 3:2. De .skånska kronofogdarnas sociala ursprung uttryck i faderns högst uppnådda befattning 1719-1772 och 1773-1809. N(1719-1772) =35. N (1773-1809) =33. 7 ® 6 C ® ^ s ^ ^ 3 2 rlrlrlfliifl i ■^J 4-) 5 ' 0 8 12 2 3 5 6 7 9 10 11 1 4 Källa: Otto Lindberg, Landsstaten i Malmöhus och Kristianstads län 1719-1917 (Malmö 1919) Stapel 1-7 = ämbetsmän 1 = kronofogdar 2 = landssekreterare, landskamrerer och lantränterimästare 3 = länsmän 4 = övriga landsstatstjänstemän 5 = övriga tjänstemän 6 = kyrkoherdar (övriga prästman) 7 = officerare 8-9 = borgerskap 8 = handlande borgerskap (även gästgivare, brukspatroner, ofrälse ståndspersoner) 9 = hantverkare (även mjölnare) 10-12 = övriga 10 = frälseinspektorer 11 = bönder 12 = okända □ 1719-1772 1773-1809 utläsas att hälften av de skånska fogdarna hade ämbetsmän till fäder under frihetstiden och 2/3 under den gustavianska tiden. I omvänd proportion sjönk andelen borgarsöner. Det borgerliga inslaget var sålunda avsevärt större i Skåne än i Mellansverige, vilket torde hänga samman med den högre urbaniseringsgraden. En fjärdedel av fogdarna hade fäder inomlandsstaten under den första perioden, och drygt en tredjedel 1773-1809. Den sociala rekryteringen blev sålunda snarast mer ’byråkratisk’ under 1700-talet.Huvuddelen av fogdarna var födda på den skånska landsbygden men genomdet stora inslaget av borgar-
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=