66 mogens beswär som dieterar, at härtil bör tagas bönder, eller förordningen som tillägger gamla förafskjedade underofficerare, befordringsrätt... synes wara . . . lämplige. Omden tiden någonsin warit att en länsmans syssla kunnat bestridas av bonde, är mig obekant, men at det nu för tiden icke låter sig göra, det tror jag ej wara nödigt. . . söka wederlägga». Huruvida Spångborg var korrekt underrättad om gällande bestämmelser förefaller tveksamt; när bondeståndet vid riksdagen 1751-52 hade krävt att en resolution 1675 somgett bönderna företräde till länsmansposterna skulle upprätthållas, hade detta avvisats av riksdagen. Ståndets ansökan tyder på att länsmän vid denna tid i vikande utsträckning rekryterades bland bönderna. Riksdagen beslutade att man istället skulle rätta sig efter landshövdingeinstruktionen och senare förordningar. Någon förordning som föreskrev avdankade militärer företräde har jag inte funnit. Processen vid Gagnefs ting 1771-76 om länsmannen Johan Linds misskötsel av sitt ämbete ger upplysningar om länsmännens ställning. Uppgifter framkommer som tyder på att borgen förekom bland länsmännen i Dalarna, även om Lind själv hade tillträtt utan att ställa borgen. Sin tjänst betraktade han närmast som en ägodel, vilket till stora delar accepterades av de överordnade. Sonen Eric utnyttjade han för ämbetssysslor och denne omnämns som vice länsman i handlingarna. När Johan Lind hade drabbats av sviktande syn hade han ingått ett privat avtal med en fältväbel Brodéen om att denne skulle sköta länsmanssysslan. Brodéen kallades också vice länsman. Lind ville nu ha tillbaka sin tjänst och framhöll att »samma öfwerenskommelse, ’kan’ så mycket mindre äga någon kraft och werckan, somden icke blifwit på något sätt gillad och fastställd». Dessutom ansökte Lind att få byta sin tjänst, som han var suspenderad ifrån, till länsmanstjänsten i Leksand, för vilken han var beredd att ställa sin gård somsäkerhet. Innan jag sammanfattar denna analys av undersökningsområdena skall kronofogdarna i Skåne 1719-1809 undersökas rörande socialt ursprung, giftermål och släktband. Särskilt vad gäller släktbanden är nämligen detta lättåtkomliga material långt rikare än undersökningsområdenas. 3,3.2. Tjocka släkten - Skånes fogdar 1719-1809 I följande undersökning behandlas samtliga 68 personer som var kronofogdar i Malmöhus och Kristianstads län från 1719 till 1809.^'* Först till frågan om det sociala ursprunget vilket framgår av diagram3: 2. För frihetstiden känner vi i 20 % av fallen inte till faderns befattning. Möjligen kan fäder från lägre sociala skikt dölja sig bland de okända. Av diagrammet kan
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=