63 3.3. De lokala ämbetsmännens sociala hemvist 3.3.1. Säters och Västernärkes lokala ämbetsmän I begreppet social hemvist inbegriper jag två saker. Det sociala ursprunget (dvs. i huvudsak faderns sociala ställning) samt den sociala miljön varmed jag främst avser giftermålsförbindelser, barnens öden och övriga släktförbindelser. För denna delundersökning gäller generellt att siffrorna blir för små för att möjliggöra jämförelser mellan fogdar och häradsskrivare. De sjutton kända fäderna tillhörde i ståndshänseende med ett undantag ofrälse ståndspersoner och borgerskapet. Huvuddelen var ämbetsmän; fyra inomlandsstaten, varav en var häradsskrivare i Säters fögderi. Denne efterträddes av sin son, något som inte förekommer bland fogdarna. Resterande fäder tillhörde ’övriga tjänstemän’; några var kyrkoherdar. Att huvuddelen av de undersökta ämbetsmännen var ämbetsmannasöner var väntat, men anmärkningsvärt är att även bergsmän och borgare i Falun utgjorde en rekryteringsbas. Under 1700-talet inräknades bergsmännen formellt sett i bondeståndet, men den sociala differentieringen var stor inombergsmanskåren, och de personer som här figurerar framstår snarast som en borgargrupp. En enda person - häradsskrivare Nils Benzell i Västernärke- var bondsond^ De flesta fögderitjänstemän inskolades sålunda från barnsben i rollen som ämbetsmän. De som kom från borgar- eller bergsmanshem hade säkerligen nytta av sm bakgrund genomde kontaktnät somde torde ha haft. Den geografiska rekryteringen var snäv; många komfrån Falun och Örebro och endast tre personer från andra län än Kopparbergs och Örebro.Resultaten i rekryteringsundersökningen pekade entydigt i samma riktning. Vilka sociala band valde då de lokala ämbetsmännen att knyta genomgiftermål? En tredjedel av svärfäderna är kända: här fanns tre fogdar (somefterträddes av svärsönerna, jfr nedan), magistratspersoner i Örebro och Falun, köpmän, en bergsman och en kyrkoherde. Ingen av häradsskrivarna gifte sig, som de tre fogdarna ovan, till sin befattning. Detta skvallrar om att fogdetjänsten var mer eftertraktad eftersom man sökte nå den genom konservering. Hustrurna kom i regel från Örebro och Falun och deras geografiska ursprung i övrigt överensstämmer med deras mäns.'’' Giftermålen styrker bilden av de undersökta ämbetsmännens tillhörighet i ett ämbetsmannaskikt inom gruppen ofrälse ståndspersoner och borgerskap. Levnadsödena för fogdarnas och häradsskrivarnas barn (yrkesval och giftermål) är i de flesta fall obekanta. Det är dock påfallande att utbildningsnivån ökade i generationsväxlingen; ingen av fogdarna hade besökt universitetet i Uppsala, medan hälften av de elva kända sönerna gjorde detta. Trefogdesöner arbetade någon tid somexpeditionsfogdar hos fadern, men utan att sedan efterträda honom. Dessa få exempel, som visar på betydelsen av läroåren i hemmet, stöds av iakttagelser i kap 3.2.1. Två söner blev häradshövdingar och avance-
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=