25 inflytande över den politiska beslutsprocessen i flera viktiga frågor under frihetstiden. Samtidigt finns flera exempel på att kronan valde att gå hårt fram— särskilt under karolinsk tid - och lyckades med detta. Hela frågan omböndernas politiska inflytande blir formalistisk om man inte tar hänsyn till skattetrycket. Under långa perioder, och särskilt under krigsperioder (ända framtill 1721) torde det stå klart att skattetrycket ökade och därmed är begreppet ’motstånd’ mest adekvat åtminstone framtill frihetstiden. 8. Både i internationell och svensk forskning har tydligt framkommit att de socio-ekonomiska förhållandena var mycket viktiga för böndernas möjligheter till politiskt inflytande. Det resultat som nåtts av de senaste 20 årens forskning - att de svenska bönderna förmådde flytta fram sina ekonomiska och sociala positioner under 1700-talet - måste därför uppmärksammas som en möjlig förklaringsfaktor vid de empiriska undersökningarna. 1.2. Undersökningens uppläggning 1.2.1. Frågeställningar och disposition Frågeställningarna presenteras i grova drag. Detaljfrågorna som undersöks i de empiriska kapitlen presenteras där. I kapitel 2 ges bakgrundsfakta omförvaltnmgsapparaten och de två undersökningsområdena. var de lokala ämbetsmännen? Både utifrån senfeodalismbegreppet och Webers idealtyper framstår frågan om vilka personer som befolkade ämbetsapparaten somcentral. Denna övergripande fråga somundersöks i kapitel3 har två huvudaspekter: ämbetsmännen som yrkesgrupp och ämbetsmännen som social grupp. Vilka regler hade den lokala förvaltningen att rätta sig efter och hur förändrades de? Regelverkets utformning anknyter direkt till Webers idealtyper och tendenserna i förändringarna kan avspegla böndernas intressekamp. I centrum står uppbördsbestämmelserna. Dessa frågor undersöks i kapitel 4. Hur fungerade den lokala förvaltningen under ’normala’ år? Rättade sig ämbetsmännen efter reglerna och hur såg kontakterna med allmogen ut? I kapitel 5 behandlas de två utvalda fögderierna - Säter och Västernärke - vid två tidssnitt 1734 och 1769-70. Intresset är främst inriktat på skatteuppbörden. Bland de frågor som behandlas: ämbetsmännens inbördes förhållanden och deras relation ’uppåt’ mot centralmakten samt allmogens olika medel att verka för sina intressen och framgången i förhållande till de bägge fögderiernas strukturella särdrag. Undersökningarna måste också uppmärksamma omolika skikt inomallmogen agerade på skilda vis. Samma frågor i en situation där den lokala förvaltningen torde ha varit utsatt för stora påfrestningar genom nödår, krig, bondeuppror och dåliga statsfinanVilka
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=