21 1680-1850 arbetar utifrån interaktionsbegreppet. Utfallet av studien blir ur de aspekter som här är intressanta likartat UllaJohansons och Panu Pulmas inom »Centralmakt och lokalsamhälle». Under 1700-talets slut var kronans försök till kontroll oftast utan framgång och helt beroende av lokalt stöd.^* Bilden av kronans linje är sålunda sammansatt och utfallet av kronans försök att genomföra en viss politik måste undersökas empiriskt för varje särskilt område och för varje särskild period. Utgången är inte given på förhand. Att det huvudperspektiv som har valts för denna avhandling - interaktionen mellan statsmakt och bönder i den lokala förvaltningsapparaten och böndernas möjligheter till inflytande - nära sammanhänger med lokala socio-ekonomiska förhållanden har jag flera gånger understrukit. Jag skall här också peka på de senare årens livaktiga svenska forskning, främst ekonomisk-historiska, om olika steg i böndernas framflyttade ekonomiska positioner under 1700-talet. Redan Eli Heckscher avskilde perioden 1720-1815 som en epok där »bondeklassen» gjorde en »uppryckning». Denna utveckling, som Heckscher menade främst hade politiska orsaker, manifesterade sig t.ex. i skatteköpen och 1789 års ’privilegier’ för bondeståndet. Enligt Heckscher, som klart skilde på den politiska och den ekonomiska sfären, hade 1700-talets Sverige en fri bondeklass till priset av en låg ekonomisk utveckling. Mycken forskning kring detta har naturligtvis tillkommit efter Heckschers stora översikt, inte minst under de senaste 20 åren. Denna forskning (främst Lars Herlitz, Carl-Johan Gadd, Maths Isacson, Lars Magnusson och Christer Winberg) har visat att bönderna visst var kapabla att expandera sina jordbruk. Med ett relativt låst skattesystem genom indelningsverket och inflationens lindrande effekt på skattetrycket under 1700-talet (det senare framstår till delar ännu som en intressant hypotes), kunde bönderna ta upp nyodlingar som inte komatt skattläggas och från slutet av 1700-talet torde också teknologiska förbättringar ha fått genomslag i bondejordbruken. Framväxten av en bondeelit med bl.a. rusthållarna var också en viktig ingrediens i böndernas framflyttade positioner. 1.1.6. Svensk förvaltningshistorisk forskning Den svenska förvaltningshistoriska forskningen har flera gånger tangerats, men en sammanhållen presentation är ändå nödvändig. Syftet är att peka på allmänna drag; enskildheter refereras och kommenteras utförligare i inledningarna till kapitel 3-7. Forskningen om lokal förvaltningspraxis är mager. 1700-talets länsstyrelse har behandlats översiktligt ur främst formella aspekter och utifrån det normativa materialet av Olof Sörndal, Den svenska länsstyrelsen (1937). Karl Åmarks
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=