Noter till s. 192—200 332 ÖrLKOAIb:30, 15/3 1774, 141-144. Ör LKO D II: 55, 1774 nr 164, 172. Med lågt tryck på sig från statskontoret låg också landshövdingen lågt. Lb 1775, 648 f., 651—653; Ör LKO G Ve: 1 (Handl. ang. undsp) innehåller ingenting om detta. LKO B I: 14, nr 8; Ibid. vol. 15, 3/5, nr 13. Silow, som även utnyttjat statskontorets arkiv, uppger att man i Örebro län fortfarande höll på med indrivningar av dessa medel år 1785. ÖrLKAE III:2. Hela avsnittet utgår från Beckman, 398—403. Där inga andra hänvisningar ges har denna källa använts. Ör LKA A I b: 13, Ih t samtl. kf 22/6 o två br 25/6. Ang Närke-Värmlands regemente, se Berg, »Närkingar under frihetstidens revanschkrig», 278, 283. KMts kung ang. »dalallmogens sammangaddning och upror» 23/6 1743, Modée III, 2047 f.; Ör LKA A I b: 13, Ih t samtl. kf 25/6 1743. Ör LKA D II i alfa: 20, vkf JK t Ih 27/6 1743. Ör LKA A I b: 13, Ih t kf Beckman o vkf JK28 6 1743. ÖrLKAA Ib: 13, Ih t samtl. kf 4/7 1743; B I: 10, kf t Ih 18 10 1743, nr 133. Tågordningar 1696 o 1719, »tågordning» 28/5 1719, Modée I, 76-86; RAAB 10/9 1743, Modée III, 2074; k. br 10/2 1766 »huru med . . . durchtåg . . . skal förhållas», Modee VIII, 7510-12. Angående förändringar i regelverket och bondeståndets agerande se Polsa. Citat tågordningen 1719, se fotnoten ovan. §§ 8, 14, »Quarterordning» 28/3 1719, Modée I, 45-54. Hänvisningar i tågordningen 28/5 till kvarterordningen pekar på att de två författningarna delvis gällde parallellt. Ett mått på den stora arbetsbördan är v kf JKs omfattande korrespondens med läs kring durchmarscherna under åren 1741—+3. Ör LKA A I a: 59; LKÖ D 11:5, vkf JK t Ih 7/7 1742; LKA A Ib: 13, Ih t vkf JK 23/10 1742; LKA B 1:9. Citat: Ih t KMt28/6 1742. Anm. mot Bengt Mosberg, KARH-ark E I\' a: 23. Ör LKA D II i alfa: 20, LCt Ih 13 '5 1741. Något summariska räkningen är inte bevarad. LKÖ D 11:5, LC t Ih 19/4 1742; LKÖ A lb: 10, Ih t LC 15/3 1743. Ör LKA D II i alfa: 49, Ih t vkf JK 14 4 1741. Ör LKA A I b: 13, Ih t samtl. kf 9'3 1743. Ör LKÖ D 11:6, Mosberg t Ih 13/10, 24 10 1743; Lb 1743, s. 1817. RAAB 10/9 1743, Modée 111, 2075. frän landshövdingen har ej påträffats; den svar 6.3. Säter JB uppgav till kyrkoherde Sahlstedt att tiondespannmålen i St. Tuna genomsnittligen hade inbringat 5-600 tn under de senaste decennierna före 1740-talets början. Sahlstedt, 104. Spr Sät i lb Koppb 1738-43; ULA, Koppb LKÖ E I: 100a, 394 f. (lb) 1744; Koppb verifik t lb 1743, II, fol. 4563; Åmark, SpannmMshandcU 17; Koppb LKÖA 1: 4, Ih t sk 6 9 1745. Att markegången för råg inte var nagon enkel reflex av bristsituationen framgår av att taxan åren 1746-49 komatt ligga pa 10 dsm. Havre: 3.3 dsm 1732-39 och 4.10 dsm 1740-43. Jörberg, 1. Här kan tilläggas att råg somsåldes till Stora Kopparbergslagens arbetare under åren 1740—44 langa perioder pendlade mellan 10 och 12 dsm. Ericsson, Bergsstaden, 94. Beckm.m, 35f. Bakgrundsteckningen bygger pa Beckman. Här specifikt: 24, 33—36, 67-71, 174, 200. Ibid., 40 f., 47-61; Malmström, III, 13-21,63 f. Beckm.m, 68-73, 119-31, 155-160, 180, 197. '=■’ Beckman, 173-91. "= Beckman, 217-29, 237-40, 246-51,259-66, 283, 327-39, 345-69. Lars Ericson, 188. Ang. Malmer se bil. 2: 2. Persson, 35 f.; Beckman, 414 f.; Malmström III, 198 f.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=