17 rulers and subjects to find out what they can get away with, to test and discover the limits of obedience and disobedience. No one knows exactly where the limits are until he finds out by experience». »The more stable the society, the narrower the range within which this testing and discovering take place . . . the terms of the social contract are always being renegotiated».^^ Thompsons begrepp »moral economy», som beteckning på ett hos de undre samhällsskikten sammanhängande traditionellt normsystem om olika samhällsgruppers ekonomiska roller och förpliktelser, är välbekant. Den ideologiska sidan omde vanligen urbana brödupploppen återkommer jag till i kapitel 6.1.2. där jag undersöker statens ansvar för livsmedelsförsörjningen under nödår. Här räcker det att konstatera att dessa föreställningar var immanenta i det senfeodala Europa. Även om rättvisan stod i centrum utlöstes både brödupplopp och bondeuppror av sådana faktorer som höga spannmålspriser, missväxter, krig och nya skatter.^** Det stora forskningsintresset kring livsmedelsförsörjningen hänger samman med frågans nära sammankoppling med statsbildningsprocessen. Detta var också ett fält där, åtminstone i Västeuropa, gemene man mycket konkret kunde uppleva statsmaktens agerande. Rojalismen, i form av en tro på monarkens möjligheter att ställa saker och ting till rätta, kom ofta till uttryck i bondeprotesterna. Religionen var också ett viktigt element i allmogeprotester. Rättviseaspekten berör direkt frågan om styrelseskicks legitimitet. Frågan om den svenska allmogens synsätt i denna fråga under 1700-talet måste lämnas därhän i denna avhandling. Om man kan hämta något ur de mönster som avhandlingen visar i allmogens förhållningssätt till den lokala förvaltningen och särskilt till prestationskraven från kronan, är det desto bättre. Projektet »Centralmakt och lokalsamhälles» viktigaste resultat med anknytning till ’absolutismforskningen’ behandlades redan i föregående delkapitel, men samma forskning berör även direkt frågan omböndernas motstånd, varför de viktigaste resultaten här skall behandlas. Som redan framgått var ett viktigt resultat att de lokala socio-ekonomiska förhållandena - i formav sådana företeelser somt ex grad av kontroll över den jord man brukade, andelen frälsejord, förekomsten av gods, böndernas respektive jordägarnas rättsliga ställning, inslaget av kommersialiserade sektorer inom det lokala näringslivet, inslaget av städer med ett handlande borgerskap — i hög utsträckning bestämde böndernas möjligheter till inflytande. Så hade t.ex. Norges bönder, med en ganska självständig ställning i ett samhälle som saknade adlig godsägarklass och med ett viktigt inslag av handelskapitalister (timmerhandeln), trots avsaknaden av direkta politiska fora, ett betydande inflytande i vissa frågor. Deras politiska möjligheter liknade i vissa avseenden skatte- och kronobönders i Sverige. De beroende landborna i Dan-
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=