Noter till s. 178-182 329 6.2. Västernärke Jörberg, I, 134-36. Jörberg har inte .sär.skilt lyft fram att inflationen under lilla ofreden .skulle ha varit betydande. Idem, II, 3, 76. Beckman (398—103) har vid sidan av arkivmaterial nyttjats som källa för 1740-talet. Nedan ges inga särskilda hänvisningar till detta arbete. Ör LKA D II i alfa: 49, Ih t vkf JK 11/4 1741; R.2777, fol. 537—11; R.2843 (Ih i Ör rdberättelse t 1742-43 ars rd), fol. 284-93; R.2913 (Ih i Ör rdberättelse t 1746—17 års rd), fol. 40 f.; Ih t KMt 6/8, 2/12 1741; LKA A Ib: 13 (Brevkoncept), Ih t vkf JK 31/8, 30/10 1742. Ang. planerna pa folkomflvttnmg se Jordell. Ör LKA D II i alfa: 20, 1741 nr 11. Berg, »Närkingar under frihetstidens revanschkrig», 289 f. '■'* Hannerberg, 27 f., 215 f.; Jörberg, 1, 567. Ör LKA D I d: 5 (Kungl. brev), 14/11 1770, nr 75; B I: 18, 17'1 1770, nr 14. Åmark, hatidcl, 227; Jörberg, I, 134-36; Ih t KMt 14/12 1770. Rapporternas värde som källa till de faktiska förhållandena är naturligtvis beroende av tendcnsen. Man kan misstänka att kronofogden har velat framställa situationen allvarligare än den var för att minska länsstyrelsens trvck på sig själv. •' RA, inrikes civilexpeditionens diarier över inkommande skrivelser 1771-75. BdP 12, 472 f. ’’ För 1770 har någon skörderapport ej kunnat återfinnas. Ör LKA D II i alfa: 30, 4/11, nr 149. ■’ Ör LKÖ B I: 13, 23/9, nr 161; LKO D 11:55, 1774, nr 172. För 1775 har ingen årsväxtrapport återfunnits. Ingående diarier t Ika o Ikt). För 1770 saknas uppgifter. Prästernas skördeuppgifter ingår i tabellverksmaterialct. Mannerberg, 213 f. De dåliga skördarna i slutet av 1760-talet påverkade dock inte markegångstaxan som låg påfallande lågt under dessa år: 11 1/2-12 2/3 dsm. tn råg. Jörberg, I, 134-36, 150-52, 166-68. Hannerberg, 27 f., 67. I St. Mellösa dog år 1773 1 1,3 % av befolkningen. Hannerberg, 113 f., 208 f.; Norman, 12 f., 17; Ohlander & Norman. Jörberg, 11,3, 75-90. Bevillningarnas förändringar far ett kraftigare genomslag än de totalt sett har haft, men hur den ökade vinsten på de indelade skatterna skulle ha påverkat totalbilden är å andra sidan inte känt. Mantalspengarnas ökning om ca 40 "'o torde ha motsvarat en betvdande befolkningstillväxt, som dock är svår att uppskatta utan att undersöka bortfallet vid mantalskrivnmgen. Fiftersom stora delar av 1743 års spr saknas, se även Amark, Sveriges statsfinanser^ 533 f. Ör LKA E III:2 (Handl. ang. ständermöten och riksdagar 1714-1800); LKO A Ia:30, Ih t JK 6/5 1745, s. 351; ibid. vol. 29 (1 742), Ih t samtl kf 20/2 1742. De lägre siffrorna 1771-72 beror Irämst pä lägre sakören, men bevillningen nedsattes också genom 1770 års bevplakat. Begravnings- o kröningshjälpen (över 3.000 dsm), som uppgick till ca 1/3 av allmånna bevillningen, utgick till 1776. Nedgången i mantalspengar ca 2.000 dsm. Åmark, Sveriges statsfinanser, 216-22, 537, 542. " Skvldigheten att sätta upp vargeringskarlar upphävdes pa 1750-talet. Berg, »Närkeförband», 95; dens., »Närkingar under frihetstidens revanschkrig», 278-284. Några spår av att 1740 ars naturaprestationer väckte några reaktioner bland allmogen har inte påträffats. Ang. 1740 års tiondesp: Ör l.KA B 1:9, sk t Ih 311 1740 nr 24. 1741 års spgärd, som drogs tillbaka hade delvis redan erlagts av länets bönder och ersattes under våren 1742. Ibid., utrednmgskommissionen t Ih bl.a. 26 8 1741, nr 23; LKA A I a: 59 (Registratur), Ih t samtl kf 12/9 1741; Ih t KMt 17/10 1741, RA; LKÖ D 11:5, kf Sallströmt Ih 112 1742; LKOD 1: 1, utrednkommt Ih 8/2, 23/3 1742; LKO D 11:6, vkf Mosberg t Ih 13/10, 24/10 1743; RAAB 10/9 1743, Modee III, 2075. ” Or LKO D I: 19, 7/9 1773, nr 43; A Ib: 29, 16'9 1773, 1640 f.; D 1:20, br fr sk 14/1 1774, nr 2. '■* För uppbördsåren 1770-72 skulle avrads- och tiondesp erläggas in natura. Ör LKO B I: 10, 8/11 1770, nr 33; B I: 1 1, 1771, br fr sk nr 27; B I: 12, 20/3 1772, nr 12; LKA l) II i alfa: 50, 4/4 1772 nr 45, H'lOnr 145; LKO D 1: 19, br fr.sk 20'1 1773, nr 7.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=