Noter till s. 148-154 325 I februari 1734 gav landshövdingen JB order att genom utpantning indriva löne- och betalningsavgiften för 1733 och tidigare år senast till 31/3. KF Sät vol. 35, år 1734, nr 18. Att utmätning användes (omnämns också som pantning eller utsökning) framkommer också i de fall där kronofogdarna får order att indriva skatterna frän personer somflvttat in i fögderiet. Ör LKA DII i alfa: 48, 6/4, 26/4 1734; dito vol. 50, 1770, nr 89 1/2 nr 118, 171. Inga pantlängder eller handlingar angående exekutiva auktioner har påträffats för undersökningsområdena. Carl von Linnés dalaresa, 101. Länsmannen J. Lind berättar utförligt om restantieindrivningen. SHR, renov. domb, Koppb vol. 203, fol. 378. F.nvallsson, 12. När redovisningspraxis inte skilde sig från normerna ordar jag inte omdet utan koncentrerar framställningen till de karaktäriserande avvikelserna. KF Sät vol. 35, nr 29. Kring 1770 omnämns mänadsförslag i Sät och ÖNmedan enbart kvartalsförslag nämns i VäN. ÖR LKA D 11 i alfa: 29, br. fr. SF 26/6 1770. Enkätsvar nr 1 (se not 19). Inga spår av dem i Sät. 1 Kopparbergs län flyttades någon gäng under 1740-talet sista datum från 1/5 till 1/6. Förändringen var troligen en anpassning till de permanenta problemen med försenade kolleveranser, uppbördsstämmor och avräkningsmöten. VäN: 1733-35, 1740, Ör LKÖ E V: 10-11; år 1770, 177475, E V:21; HS VäN vol 197-98 (Kronoräkenskaper). Sät: 1736, 1738-40, 1745, Koppb LKÖ E V:6; år 1770, 1774-75, E V:9. Eörskjutningen framgår av ett k. brev (15/8 1770) som omnämns i Koppb LKÖ A I: 12, Ih t. KMt 29/10 1770, s. 163. Detta framgår av SFs förklaring på landskamrerens anm. mot den mycket höga balansen för 1769, Ör LKA D II i alfa: 29, 26/6 1770. VäN åren 1733-35, 1740, 1745, 1770, 1774-75. Detta framgår av dateringarna av förklaringsräkningarna i Västernärke, som i regel skedde i mitten av den följande hösten. KAR E IVa: 22, granskning av 1736 års Ib, anm. nr 1. Den separata redovisningen berodde på olika »undervisning». Lerbäck lades pä 1550-talet delvis till Sundbo hd som sporadiskt tillhörde Östergötland. Almquist, Den civila lokalförvaltningen, I, 296, tab. 11-14. 1 799 utvidgades kravet pä restlängder att gälla även sur. Lundequist (1821), 606, 709. 1 Ib Ör 1741, s. 843 framgår t.ex. att balanserna beror på att lantränteriets räkning redan var sluten. Kronofogde Samuel Ugglas i Sät balans fordrar ingen särskild kommentar. Den fjärde fogden med balans var Nils Gahn som behandlas nedan. Ör LKÖ D 11:52, br. fr. NB 28/5 1773. 1773 uppges balansen t.o.m. 1771 uppgå till 9.495 dsm. LKO E VI a: 4 (Balansräkningar o balansrelationer). Ör LKOA I b:30 (Brevkoncept), 10/9, 13/9 1774; LKA D II k:41 (Skriv. fr. övr. tjänstemän o betjänte), br. fr. hs 1/11 1773, nr 13; LKÖ G VI b beta: 9 (Balanskommissioner o balansmäl); LKA D II 1 alfa: 50, 1774, nr 41; LKÖ D 11:54, 24/4 1774, nr 59. Ang SFs bristande borgen, se kap. 3.2.2. Ör LKO D 11:54, 1774, br. fr. hs, nr 37; LKOA I b: 30, 29/4 1774, 251-3; LKA D II i alfa: 50, 30/4 1 774, nr 86. Ör LKÖ B 1: 14, br. fr. hs, nr 42; LKA D II i alfa: 50, 2U5 1774 u nr, 9/6 1774, nr 103. HS VäN vol. 42; Ör LKA D II i alfa: 50, 6/8 1774 nr 130; LKÖA Ib: 30, 30/8 1774, 539-42, 28/9 1774, 547-9, 25/4 1775, 1043, 31 '5 1775, 1133; LKO B 1: 14, 9/9 nr 127, 22D 1774, nr 144; LKO B 1: 15, 19./6 1775, nr 78. Ör LKO G VI b beta: 9; SHR, renov. domb, Ör vol. 214, fol. 256 f. Ör LKO E V: 11-12; HS \LäN vol. 194 (Kronoräkenskaper). Tva av kronofogdarna hade varit i VäN, se uokasuistik nr 9 och 15. Lb 1740, s. 11, 13. Uppgifterna om ämbetspenoder har hämtats ur KK Kansliet H I a, ÖN 16/12 1729, 22/7 1734; Nora o Linde 27/11 1721; Mellansysslet 07 1724. Av 1744 års Ib framgår dock att för en balans hade 100 dsm betalts av. Lb 1744, s. 130, 132. Ang. Gahn: se uokasuistik nr 8. Se även kronofogde Eloreaus: lb 1744, ULA; balansförklaring 2816 f.; Koppb LKO E VI a: 2 (Balansräkningar). \\7 118 \iy 1.'0 i.u l.M
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=