RB 48

Noter till s. 119-126 319 Att sittrorna för delgivning skilier sig från diagram 5; 1 beror pä att sakärenden har insorterats under en egen rubrik, medan de däremot återfinns under delgivning i diagram5: 2. 5.3. Årets gång 17 F.ftersomde olika sakomradena behandlas närmare nedan ges endast en översiktlig framställning och inga hänvisningar till källmaterial. Uppbördsaret kan sägas ha startat 15/3 som var första datum för uppbörden av mantalspengarna och avslutades 1,5 påföljande år dä all uppbörd skulle vara inbetald, restantier bestvrkta med restlängder och den summariska räkningen inlämnades. Länsmannen uppmärksammas i huvudsak ei i detta sammanhang. '■'* KAR F, IVa; 24. 5.4. Kronans man på platsen Fn källa som utnvtt|as flitigt är den ’enkät’ som vice landshövding von Schantz gjorde i Örebro län med ett br 13 11 1773. Fvra svar finns bevarade och i fortsättningen refereras till nr på enkätsvaret. 1) kf Samuel Brander o hs Bengt Rabock i Västersvsslet 8/12 1773 2) kf Anders Spångborg o hs Beckman i ÖNs.d. 3) kf Fric Schwartz o hs Per Dvreen i Nora o Lindes fgd 4/12 1773 4) kf AB o hs PF i VäN 31/1 1774. Svaren i Ör LKO D 1; 19-20. Häradsskrivaren hade inte denna allt-iallolunktion vilket gör att han nästan mte alls framträder i delkapitlet. I VISS utsträckning gav kronofogden också f)ärdmg.s- och nämndemän direkta order. Som framgatt ovan i 1.2.2 finns också i häradsskrivarearkiven inkommande order bevarade, även om antalet bara är en brakdel av dem i fogdearkiven. Kronofogdarna i Örebro län framhöll år 1773-74 att arbetet med diarieförmgen och korrespondensen tog nn cket tid. Fnkätsvar nr 1 o 4 (se not 19). Se t.ex. ÖR LK.^ I) 11 i alfa där ktdiarier Iran 1719 och framåt finns förtecknade samt Koppb l.KA l) 111 a: 5 1 (Skriv. fr. övr. mvnd. Äldre serie), kf t Ih 2'12 1734. K. cirkbr t ih 13/3 1751, se nedan kap. 7.2.3. VäN 1770, Ör LKA Dili alfa: 50 (insända kfdiarier); KL Sät vol, 49, 1769; ÖN 1771 med särskilda diarier för var|e Im, KF' ÖN vol. 36 (BrevdiariumV 1 de undersökta kronofogdediarierna fran 1730-talet finns inte privata utmätningar noterade, och man kan misstänka att nagra separata diarier ännu mte förts vid denna tid. Med största sannolikhet förde fogden i Sät kring 1770 ett särskilt diarium över cfe privata utmätningarna. Pä landshövdingens förfragan om utmätningarna lör ar 1768 var klara noterade IF nämligen i diariet att han insänt •>diarium pa wärkstälte utslag». KF Sät vol. 49, nr 1 ar 1769. ’’ Ang. Spångborg se not 19. Belägg fran \'äN, Ör LKA Dili alfa; 50. Aven från Gagnef där länsmannen Johan Lind 1 774 klagade över att det tagit mycket tid att föra diarier över de privata utmätningarna. SHR, renov. domb, Koppb vol. 203, tol. 379. Nagra påbud som föreskrev länsmännen att föra diarier har |ag mte återfunnit, men med bestämmelsen fran 1751 om särskilda utmätningsdiarier hos kronofogden ligger detta nära till hands. Ör LKA D II i alfa; 50, nr 75. :: 21 2S Inte heller krcinofttgdarnas bre\- till länsstvrelsen utvisar egentligen nagra spontana skriftliga rapporteringar. Se t.ex. Koppb LKA D III a; 51. Detta kan dock hänga samman med materialsituationen. Nagra diarier ö\er utgående brev förde kronofogden inte vid denna tid, och ö.h.t. är färre utgående brev bevarade. Även i länsstvrelsen är ordningen och diarieförmgen av inkommande brev fran fogdarna ibland bristfällig. Det bevarade materialet avslöjar dessvärre sällan särskilt mvcket om länsmännens rapportering till kronofogdarna, men av fogdarnas diarier kan man ända utläsa att kronofogden mottog skriftliga bekräftelser pa order och efterfrågad information av länsmännen. svar pa nvarsgratulationer och andra Ivckönskningar till landshövdingen. KF Sät 26 If' fick 1763 vol. 50, 1763, nr 3 ti 51.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=