Noter till s. 78-82 311 summan framgår i Ör I.KOB I: 14, nr 144, år 1774. Stad.sgården värderades till 1.800 dkmår 1774. Uokasuistik nr 7; se även nr 16 och 22. Markegången hos Jörberg, I, 136. Se uokasuistik, nr 22; Elgenstierna, "Axel Johan Gripenhielm»; Muncktell, 402. RE Sät vol. 60, 1745 nr 2. Ör l.KA 1) 11 i alfa: 50, nr 143 25/8 1774. Koppb Iko t. kf 23/4 1772, EKO A I: 13, s. 167. E'tt exempel pä prisvariationerna i Ericsson, Bcr^sstiuioi, 94 f. 1 de finska prästernas hushåll ingick under 1700-talet ofta mänga tunnor för lagring av spannmål, Suolahti, 305 f. Ericsson, Bergsstaden, 85 f. Äström, Ståndssamhälle, 200. Ägarna av bergsfrälsegärdar kan bara betecknas som bergsmän om de s)älva var »brukande» bergsmän. Rinman, 154-157, 168. Det är sannolikt att bergsfrälseinnehav förde med sig andelar i hvttanläggmngar. Detta framkommer i bou o. arvsdelningen efter JBs mor Catharina Olofsdotter (Ealu rådhusrätt, E 1:6, nr 79, 10/3 1739). STORA, 1752 års partalsbok, i par nr 65. Kronans ämbetsmän var förb|udna att inneha f|ärdeparter, ett förbud som 1729 inskränktes till att gälla bergsbet|änmgen (som dock var tilläten ärva parter). Eörbudet efterlevdes mte. Ericsson, Birgitta, »Stora Kopparbergslagens partalsböcker fran 1720-talet», 53 f. Uokasuistik nr 1 o. 22. ETicsson, Bergsstaden, 203-05. Uokasuistik nr 1 o. 22. .'\ngaende räntesatsen se ElB 9:9 § 6. Suolahti, 282-85. Maria .Ägren, särsk. 136-141. lE var t.ex. skt ldig Ecmtin junior hela 2.500 dkm. Kf AB hade vid sin död är 1798 en fordran om 132 rdr hos ’sin’ häradsskrivare NB. Uokasuistik, nr 2, 22. JB ansökte 1 '9 1740 vid tinget i St. Tuna om syn för att anlägga en kvarn. SHR, renov. domb, Koppb vol. 112, fol. 152; KE Sät vol. 60, 13. 10 1743, nr 18; Koppb länsräk. 1743 verif. Il, taxermgslängd Tuna O B, s. 4492. Kvarnen värderades i bou till 667 dsm. Koppb LKO G \'Ib:4 (Handl. ang. proprie balanser). Det finns i det undersökta källmaterialet uppgifter omundervärderingen. I bou i Ealu rädstugurätt efter häradsskrivaren Daniel Moracus (d. 1773) värderades stadsfastigheten till 5.322 dkm. Vid auktionen som hölls för att täcka balansen inbringade gärden 6.411 dkm, vilket innebar en undervärdering pa ca 17 % i bou. Lösöret var också undervärderat. Uokasuistik nr 28 o. Koppb LKO G VI b: 5. Med omräkningsfaktorn 1:9 (för dkm) skulle rdrbeloppet motsvara 50.400 dkm. Genom detta betingades av inflationen, om beloppen 1:3. Amark, Sveriges statsjinanser, 16. Se även Modée XI, 4. 7.293 dkm(år 1 773), 14.816 dkm(1752), 18.015 dkm(1745), 35.067 dkm(1747), 2.688 rdr (1798) o. 5.612 rdr (1783). Enbart lösöret efter kronofogcfe Colhn i Värmland inbringade är 1772 hela 13.500 dkm vid auktion. Vi maste dock da ha i minnet att Collin hade levt pä alldeles för stor fot och slutade i landsflvkt (se nedan kap. 7.3.3). För JB har vi ingen bou utan en värdering som gjordes vid hans död för balansutredningen. Se uokasuistik, nr 1, 2, 4, 6, 22, 28. Ang Collin KAR B III a: 77, 1774 fol. 136-155 p. 8. Uokasuistik nr 28. Ealu radhusrätt (bou). Suolahti, 275-77. Genomgången av bou efter 12 stockholmsborgmästarc har gjorts i annat sammanhang. SSA, Magistratens o. rådhusrättens arkiv, bou 1745/1:781, 1747/ 2:789, 1751 2 1:165, 1755 1/1:212, 1757''2: 415, 479, 1758/3:51 1, 1761 1:340, 1765/1:71, 1776/ 4:204, 1779 5: 169, 1782 1:517. Det var mte ovanligt att ämbetsmännen arrenderade ut de anslagna boställena och istället arrenderade nägon annans boställe. I Sät arrenderade JB under en period löjtnantsbostället Holm i St. Tuna. Detta framkomvid balansutredningen efter hans död i maj 1745. Ör LKO E III a: 61 (mantalslängd), 26. Ang. DMs gärd se not 111. Kronofogden Eontms gård i Ealun värderades till 2.210 dkmar 1747. Se uokasuistik, nr 2, 22, 28. Uokasuistik nr 4, 7. 1 vtterligare ett fall (nr 30) är det troligt att en häradsskrivare i fögderiet ägde en egen gard. Allt talar för att SE själv köpt Märsta eftersom han hade minst tre bröder och 104 IC7 1C9 IIO 111 11: mvntrealisationen 1777 kom en rdr att omräknas till 6 dsm, men Även samtiden räknade \\} l 117
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=