Noter till s. 65-71 308 Detta har i vissa fall troligen haft att göra med att änkan efter företrädaren lämnats en tidsfrist pä bostället. Häradsskrivaren bodde dock mer permanent pä annan ort vid några tillfällen: 1724 i Snavlunda socken, åren 1730-45 i Örebro, 1770 i Kumla socken och 1805 åter i Örebro. Häradsskrivaren ö. Malmberg tycks ha bott i Norrbärke socken i grannfögderiet Västerbergsslagen under hela sin ämbetsperiod 1774-1784. Även hans efterträdare |. Holmberg verkar ha bott i Norrbärke. I Falun bodde också A. B)örkstedt 1725 och S. Ö. F.nström 1794 och 1797-1805. Den senare häradsskrivaren hade sin befattning i Kopparbergs fögderi som omgav staden. Se även Rumar, 19-22. SHR, renov. domb., Koppb. vol. 201, tol. 304 f.; l.andberg, 187-192. Uokasuistik nr 57 o. 64. Endast 2 av de 39 länsmännen i Sät och VäN hade tidigare varit fogdeskrivare. Civila meritlistor, RA innehåller uppgifter om25 länsmän i Kalmar län. Deras bakgrund ger ingen enhetlig bild: var fiärde hade vant uppbördsmän hos kronofogdar (d.v.s. fogdetjänare), likaså hade var fjärde innehaft en civilmihtär syssla eller underofficerstjänst. Övriga hade rekr\ terats frän diverse lägre befattningar. Beckman, 261; Frohnert, 222; KAR H-ark, B III a: 77 (Dombok), 25/2 1774, fol. 42-48. Lundcquist (1821), 813 f.; RAAB 29 6 1752 § 68, Modée V., 3241. SHR, renov. domb., Koppb. vol. 201, fol. 302-04; ibid. vol. 203, fol. 381-83 (citat s. 382 f.). '’■* För att resultaten skall kunna ställas mot övriga delstudier har undersökningen uppdelats pa perioderna 1719-1772 och 1773-1809 (med 35 respektive 33 personer). De 8 personer som var kronofogdar under bada perioder har inräknats i bägge perioder. 1 förhallande till dala- och närkeundersökningarna i kap. 3.2 och 3.3.1 har en särskild grupp »övriga landsstatstjänstemän» införts eftersom så pass manga visade sig hamna i denna grupp. Till gruppen »övriga ämbetsmän» har alla tjänstemän som inte ingick i landsstaten eller återfinns under övriga rubriker förts. Däremot ökade antalet bondsöner från 1 till 4, men vilken tvp av »bönder» det rör sig om fram- ^arinte. “ Bortfallet vad gäller geografisk härkomst är 11 personer, men det torde inte påverka bilden i nämnvärd grad. Carlsson {Ståndssainhullc, 203 f.) har kommit fram till att av prästerna ar 1740 gitte sig endast 1 % med allmogedöttrar, trots att 26 ”/o var allmogesöner. De okända svärfäderna borträknade. Det finns inga undersökningar a\ den faktiska konserveringen bland prästerna i Sverige, men Sten Carlsson (201) anger att hela 60 % av prästfruarna 1740 var prästdöttrar. En del av dessa konserverades, men andelen är okänd. Enligt 1686 ars kvrkolag skulle sökande som gifte sig med företrädarens änka eller dotter »ihagkommas» vid utnämningen; Kap. 19 § 8, i Wetterberg. 1 Finland avtog prästänkekonserveringen kontinuerligt under 1700-talet, men konserveringen genomdotter eller son (dvs. sonen efterträdde fadern) höll i sig längre. Widen, särsk. 288. Bortfallet är hela 31 % vad gäller den geografiska härkomsten, men bilden torde ända sta sig. Hela 40 "o hämtades fran samma län som kronofogden var verksami, varav en stor del fran samma fögderi. Betvdhgt färre hustrur än kronofogdar kom fran de skanska städerna (14 "o mot 29 ”,,). Endast 7 av 82 hustrur kom fran övriga landet. ■ Som framgar av de tva periodernas totalsiffror mgar avsevärt färre barn för period 2. Uppgifter för 8 kronofogdar av 33 saknas for period 2, mot endast 3 av 35 ftir period 1. \'id procentberäknmgarna har gruppen okända räknats bort, men antagligen fanns fler barn som hamnade pa en lägre befattning än bland de kända. ,\lan kan misstänka att en stttr del dog före vuxen alder, men att l.mdberg saknat lättillgängliga uppgifter om dem. ' Döttrarnas anknytning till de ks rkliga ämbetsmännen var langt större än sönernas, men ankn\ tningen gick i bada fall tillbaka. Resultaten gar stick i stäv med Sten Carlssons allmänna bild av ut- \ecklingen 174C-1830. ’’ Dessa resultat är identiska med förhållandet bland prästerskapet under 1700-talet. Cåfrälse ståndspersoners (vilka huvudsakligen \ar ämbetsmän itch officerare) söners andel bland prasterna okade fran 13 till 19 '’<> och dtutrarnas andel ökade Iran 20 till 30 "o. Carlsson, St.indsi.irulhillc, 204-6. 5' 63
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=