Noter till s. 60-64 307 ■" Ör LKOD 1: 19, br. tr. kk nr 1C, 21/1, nr 46, 3/7, nr 72, 11 11 1773, nr 3, 12/12 1774 (1775). IF liade vid denna tid sedan länge borgensmän. Koppb LKA D 11: 71 (Brev tr. centrala myndigheter), br. tr. kk t. Ih 21/1 1773; idem D 11: 72, br. tr. kk t. Ih 12/12 1774; m.tl. br. i vol. D 11:71. IF tick t.ex. t|äna ett är mot revers. Koppb LKOB 1: 1 b (Diariumöver skriv tr. KMt, mvnd. o. tjänstemän), br. tr. kk 17,-3 1746. JB tillträdde sm t|änst i Sät 1732 utan att äga någon gärd. Koppb LKO A 1: 4 (Koncept och registratur), br. t. kar 24/10 1746. Jag har inte tunnit några uppgitter om huruvidaJB latt kammarkollegiets tillstand att tjäna mot revers. Detta belopp hade nämligen IF tidigare lanat ut till svärsonen assessor Samuel Gagnerus. Uokasuistik, nr 6. Nedansilians tgd, 16 10 1745 o. 28/7 1778. Se not 14. Fällströmoch Mäntylä talar allmänt ommänga sökande till borgmästare- och rådmanstjänsterna i de större städerna, färre i de mindre. Kompetenskraven som ställdes pa prästerna under 1700-talet framstår som mer byråkratiska än för landsstaten. Bergström, 20. 'X esterhult, 271-74. Civila meritlistor (RA) innehaller ingenting om häradsskrivare. Deras rekrytering vore fullt möjlig att komma at, men arbetsinsatsen har inte bedömts stå i proportion till den ytterligare kunskap den skulle frambringa. Jag har istället sammanfört iakttagelser från olika håll. K. förordn. 10/3 1749, Modee IV, 2857. Civila meritlistor, ger uppgifter om 18 landssekreterare och -kamrerer. Samtliga 29 landssekreterare och -kamrerer i Malmöhus och Kristianstads län 1719-1809 har undersökts utifrån Lindberg. Ang. tjänsten i Örebro: Ih t. KMt 3L 12 1 745, Örebro län vol. 18, RA. Fläradshövdingen stod tvä steg högre pä ranglistan än landssekreteraren och landskamreren. Rothheb. Tilläggas kan att landskamrerer och särskilt landssekreterare i Skåne hade en tamiljebakgrund fran högre sociala skikt än kronofogdar. Fä hade borgerlig bakgrund och de flesta hustrur hämtades trän ämbetsmannakretsar. 3.3. De lokala ämbetsmännens sociala hemvist Mödrarnas ursprung har Inte gatt att få fram med en rimlig tidsinsats. Fäderna till kronofogdar och häradsskrivare fördelar sig pa följande sätt: kyrkoherdar uokasuistik nr 2, 7, 20; landsstaten 18, 19, 22 (Is, expkf, hs); övr. ämbetsmän 4, 16, 25, 28 (rådman, stadsbetjänt, lantmätare o. bataljonstältskär); bergsnäringen 1, 5, 6; stadsnäring eller bergsnäring i Falun 8, 12; bonde 14. Kronofogdarnas geografiska ursprung: Falun o. Örebro uokasuistik nr 1,6, 8, 12, 16, 17, 18, 22, 28; inomlänet 7, 14, 19, 20; utomlänet 2, 4, 25. Bestämningen är i 4 fall endast trolig, 2, 4, 22 o. 28. 1-ör alla övriga är det geografiska ursprunget okänt. ''' Svärfädernas fördelning (p.g.a. omgiften 33 svärfäder): landsstaten uokasuistik nr 1, 10, 11; mag 2, 7, 20, 22; köpmän 1, 22; bergsman 16, kh 4; övr. okända (14 hustrur t. hs o. 7 t. kf är okända). Hustrurnas geografiska ursprung: Falun o. Örebro uokasuistik nr 1,2, 5, 7, 20, 22, 22; mom länet 1,11, 16; utomlänet 4, 19; övrigas geografiska ursprung okänt. För sönernas och döttrarnas levnadsöden tinns uppgifter för uokasuistik nr 2, 4, 6, 7, 9, 10, 12, 19, 20, 25. Släkten Gahn är ett annat exempel. Fnbart i Säters fögderi fanns tre Gahn på fogdeposten under aren 1688 till 1722. Se Saters stud och Sahlstedt, 160. Det finns tecken på skillnader i valet av dopvittnen. Ämbetsmän med släktförbindelser till högre sociala skikt hade adliga dopvittnen från traktens säterier medan ämbetsmän med enklare ursprung t.o.m. hade länsmän. F/ndast ett fätal ämbetsmäns barndop har kunnat spåras. Titlarna anges alltid, även om de kan vara svårtolkade, särskilt för kvinnorna. I manga fall var banden säkerligen släktmässiga, men detta har I regel inte kunnat kontrolleras. Uokasuistik nr 2, 4, 7, 10. '''' Ftt exempel: Jan Adam Flodman, son till SF fick den davarande skrivaren hos fadern AB som ladder. Senare komJan att arbeta som skrivare hos AB somdå hade efterträtt fadern.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=