Noter till s. 55-59 306 Swen Lagerwall, som vant länsman i 8 år, var den ende person som landshövdingen förde upp i sitt förslag för Kinnevalds och Norrvidinge fögderi 1735. Något annat får vi inte veta om personen ifråga. Däremot kommer vi att få bekanta oss nårmare med honom i kapitel 7. 1 Sät hade både SU och JB varit lånsmån inomfögderiet närde 1727 respektive 1730/31 utnämndes till fogdar. JBs tillträde till tjänsten hängde säkerligen ihop med hans giftermål med SUs dotter. Uokasuistik. Medelpads fgd, 31 1 1728 (se not 14). K. br. 112 1757 och 3110 1759 likstållde kammarskrivarna och gav dem rått till transport. Att dessa brev kom strax efter tjänstebetänkandet 1756 torde inte vara någon slump eftersom där § 10 stadgade att transportsökande hade företräde framför verkliga ansökningar om befordran. Man kan misstänka att dessa sökande skulle ha saknat praktisk erfarenhet av arbete på lokal niva, men 1748 bestämdes att ingen fick befordras till ordinarie kammarskrivare i kollegiet utan lärotid hos häradsskrivare och landskontor. Omdenna bestämmelse följdes vet vi inte, men av de 7 sökande som här undersökts hade 4 den föreskrivna erfarenheten. KK kansli A I a (protokoll) 20/4 1748 fol. 1097v. f. I det ena fallet hade kronofogden suttit 37 år pa sin tjänst och det är uppenbart att det handlar om en ackordsuppgörelse med den tillträdande kammarskrivaren. Åsunda fgd, 7/12 1789 och 14/2 1804. Vid tjänstebytet 1804 var den tillträdande 60 ar och ansökte redan efter tva år omtjänstledigt p.g.a. sjukdom. Också denna tillsättning luktar ackord. Den sedan 20 år vikarierande ordinarie kammarskrivaren Limnell utsågs 213 1798 av kammarkollegiet mot landshövdingens vil|a till kronofogde i Oppunda och Villåttmge fögderi. 1 hans meritlista framkommer ingenting om erfarenheter av lokalt förvaltningsarbete. Landshövding Gyllenadler förordade istållet lånsbokhållaren Nils Lundequist (som vi kommer att möta som handboksförfattare), som hade 15 års erfarenhet av landsstaten. År 1803 beklagade sig kammarkollegiet i ett cirkulärbrev till landshövdingarna att de försummade att ta upp sökande fran kollegiet i förslagen och förbehöll sig nu rätten att direkt motta dessa ansökningar. Efter Branting, »kammarskrifware». Länsbokhållare hade förekommit i några län redan frän 1750-talet, men först 1779 uppfördes befattningen på landsstaten. Sörndal, 83, 89. Ca 60 % av de skånska kronofogdarna hade en bakgrund som interims-, expeditionsfogdar eller häradsskrivare, gruppen anställda vid länsstvrelsen \ar mindre än i rekryteringsundersökningen, medan gruppen »övriga ämbetsmän» var större. Lindberg. '■* Den lokala rekryteringen i norra Sverige var genom interims- och expeditionsfogdarnas totala dominans starkare. Som samma fögderi har medräknats de fall där residensstaden eller annan stad lag inom det aktuella fögderiet. Under den äldre vasatiden drev kronan en medveten förflvttningspolitik; fogdarna var dock vid denna tid ännu direkt underställda den centrala förvaltningen. Almquist, Johan Axel, Den civila lokalförvaltningen i Sverige 1523-1630, 117. Se källangivelsen i diagram 3: 1 samt Lunds univcrsitctsmatrikcl och Uppsala universitctsniatrikel. För borgmästare krävdes i praktiken luristutbildning under frihetstiden, tör radmännen bara i de större städerna. Fällström & Mäntylä, 214, 217; Birgitta Flricsson, »Stockholms administration», 326, 330; Segerstedt; Carlsson, Stdndssamhdllc, 225. 1 ett cirkulärbrev 14 2 1771 (Modée IX, 513 f.) talas om »vnglingar, som äro under information hos häradsskrifware», som omdetta vore mvcket vanligt. Det förekommer ofta att den utnämnde i sin ungdom just gatt i lära i det aktuella fögderiet. Också i Sät och VäNfinns exempel pa att kronofogdar tidigare varit skrivare i samma fögderi. Uokasuistik nr 2, 10. Kinnevalds o. Norrvidinge fgd, 3/12 1 779, 26 3 1784; Västerdalarnas fgd, 16/9 1 740. Se not 14. Kammarkollegiet »tillätit mig, som nu för tiden ej förmår anskaffa caution». Or LKO D 1: 19 (Brev fr. KMt o. centr. mynd.), br. fr. kk nr ^2 (11 11 1773). K. br. 20 2 1794 (efter Lundequist, 300). ■*” Om brukspatronerna Hei|kes borgen se Or LKO B I: 13 (Ingående diarium), br. fr. kar. u. nr 27 5, nr 20 15 11 1773; se även SBL, »Hei|kenschöld». Ang Broburg se Ib Or län 1740, 692. Or LKO D I: 19, br. fr. kk nr 7, 25^ 1773.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=