Noter till s. 52-55 305 l.ysinj; (Österj;ötlands); Sundal, Nordal, V'albo (Älvsborgs); Vadsbo (Skaraborgs); Inlands (Göteborg och Bohus); Norra fögderiet (Gotland); Handbörds, Norra Möre, Stranda (Kalmar); V.ästra härads (Jönköpings); Kinnevald, Norrvidinge (Kronobergs); Halmstads (Hallands). Hädanefter anges endast fögderi och datum. Län anges bara omfögderiet inte ingår i urvalet. Nagra smärre grupper - adelssöner, professorssöner m.fl. - behövde inte skriva in sig vid universiteten. Lunds univcrsitctsmutrikcl 17J2-J8J0; Uppsala univcrsitctsmatrikel 1595-1817, register; Carlsson, Ståndssamhälle, 209-11. Nationsmaterialet har inte undersökts. Arkivförteckning till »Civila meritlistor», Amnessamlingen 75, RA. Materialet är också utnvttlat av Gaunt, 150. Nagot användbart källmaterial som tillåter en systematisk undersökning av borgen, revers och ackord har inte påträffats, utan uppgifterna har hämtats från olika håll. Det s.k. kautionsarkivet i kammarkollegiets kansli (sene J) är i avsaknad av register oöverblickbart. Vad som har hänt de undersökta personerna utanför undersökningsperioden har endast undantagsvis följts upp. Wirilander understrvker att det är svårt att komma åt karriärer och det sociala ursprunget för 1700-talet. Wirilander, Herrskapsfolk, 183. karriärvägar, utbildning 3.2. Rätt man på rätt plats och kronans utnämningspolitik I äldre tid skall inte ledigheter ha kungjorts. Jägerskiöld, 48f. Stickprov i Post- och Inrikes Tidningar (1740-41, 1765-66, 1790-91 och 1805-06) bekräftar att lediga tjänster inomlandsstaten inte utlystes. K. br. t kk 29'3 1773 (efter Branting »Förslag till tjenster»). Det finns ett flertal exempel i kammarkollegiets kansli befordringsakter pa att sökande vänt sig direkt till kollegiet. När tiden räckte till remitterades dessa ansökningar till landshövdingen. Ar 1806 påminde kammarkollegiet samtliga landshövdingar om meritförteckningar och borgensskrifter. KK kansli BII al (br. t. orterna) 12'5 1806. Landshövdingeinstruktionen 1734 tar inte upp tillsättningsproceduren vad gäller togdar; dock sägs där att landshövdingen skall sätta upp förslag omtre personer till vakanta landssekreterare- och landskamreraretjänster. Styffe I, 387 f. Förslagen om 3 personer var troligen allmänna inomförvaltningen. Lnligt kammarkollegiets instruktion § 20 (tr. i Modée II, 1045) och k. br. 8'5 1775 (efter Branting, »förslag till tjenster») skulle kammarkollegiet hålla sig till landshövdingen inkomna förslag. Om kammarkollegiet skulle anse de föreslagna personerna inkompetenta, var det tvunget att be landshövdingen inkomma med ett n\ tt förslag. Fanns det momkollegiet intresserade personer som var mer meriterade än de pa förslaget kunde dessa utses, dock endast med landshövdingens tillstand. ■' RF 1 720 § 40, f rihetstidens grundlagar, 39; Jägerskiöld, 52 1; Carlsson, Svensk historia 2, 162. ■■ K. forordn. 23 1 1 1756, Trihetstidens grundlagar, 192-94; 1766 ars förordn., ibid., 216). Se även Carlsson, Svensk historia 2, 144. K. br. t. kk 29, 3 1773 (efter Branting »förslag till tjenster»). Westerhult, 272 f. K. förordn. 20 9 1723 § 10, Trihetstidens grundlagar, 145; § 10 tjänstebetänkandet 1756, ibid., 198. Se även Jägerskiöld, 540. Westerhult, 272 f. Vid 124 tillfällen sökte totalt 251 personer. 1 nagra fall sökte samma person flera tjänster, men har da tagits med I beräkningarna vid varje tillfälle, eftersom personens meriter kunde ha ändrats. Under period 2 skedde i ett fall aldrig nagon utnämning. Se t.ex. Johan Bahrholtz (16 ar). Selebo härads fgd, Södermanlands län, 16,1 1801; Lars Pagander (7 ar), Umea fgd, Västerbottens län, 3111734; Abraham W'ahlberg (6 ar), Sotholms fgd. Stockholms län, 1 7,'3 1756; F.rik Johan Stenwall (4 ar), Aska, Dals o. Lysmgs fgd, Östergötlands län, 21/4 1784 o. Matthias Forell (3 ar), Medelpads fgd, \’ästernorrlands län, 311 1728. Allt i KKkansli H I a. I vra av dessa fem personer var framgangsrika i sina ansökningar. Cixila meritlistor, ämnessamlmgen 75, RA, :-i 20
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=