Noter till s. 49-52 304 ’ Gerhard; Bjerre Jensen. Se även Runeby. Avlmer menar att en »civil service» med »moderna» ämbetsmän först börjar uppkomma i England fran 1780-talet. Avlmer, »From office-holding to civil service», 91-108. ■* Av Deutsche Vcrivaltungsgeschichte (1983) kan man konstatera att forskningen på detta fält ännu är mager för tyska territorier. Adeln behöll sin dominans inom förvaltningen ända till 1848. Rent kamerala befattningar innehades vanligen av personer mecf borgerlig bakgrund. Förhållandena varierade kraftigt från land till land. Naturalöner förekom ännu; utvecklingen gick mot livstidsanställning och anställningstrygghet, van den Heuvels undersökning av stiftet Osnabriick visar att rekryteringen var tämligen sluten, van den Heuvel, 45, 230-33, 247-53. Se bidragen omde enskilda territorierna i Deutsche Vemaltutigsgeschichte. Fischer &; Lundgreen, 516-27; Gerhard; Willoweit, 354-57. ’ Mousnier, II, passim., särsk. 81-83, 560—643; Fischer & Lundgreen, 490-509. Förpaktningen var vanlig i Frankrike. Förpaktarna rekryterades bland köpmän och ämbetsmän. Durand, 54, 58, 118 f. Det bör understrykas att denna process inte fortlöpt rätlinjigt, och inte alls såg likadan ut överallt. Rörande utnämningspolitiken, har jag endast tittat på arbeten av mer syntesartad karaktär. Se t.ex. Oestreich som talar om en »Verstaatlichungsprozess», Geist und Gestalt, 185; M. S. Anderson, 103 f.; Fischer & Lundgreen, särsk. 457; Runebs-, särsk. 308; van den Heuvel, 228. Ämbetsköpen var särskilt utbredda i Frankrike. För kronan var försäljningen periodvis en viktig inkomstkälla, och sa länge ämbetena inte var ärftliga kunde kronan ha någorlunda kontroll över förvaltningen. Mousnier, II, särsk. 38 f., 355—65. ^ Åström betonar den praktiska utbildningens roll för ståndscirkulationen. Äst hälle och universitet, särsk. 170-, 177-80. Är 1729 hade huvuddelen av en grupp om 50 kända kronofogdar och häradsskrivare lärt sig bokföring pa häradsskrivarekontor, och övriga pa landskontor. Gaunt, 150. Wirilander, Herrskapsfolk, 271. Erlandsson, 11,32, 142-55. Westerhult, 271 f. W'irilancfer menar dock att det äldre synsättet började luckras upp under 1700-talet. W irilander, Herrskapsfolk, 97 f.; dens.. Officerskåren, 187 f., 196 f. Det bör understrvkas att Westerhults bild för 1700- och 1800-talen inte bygger på en svstematisk rekrvteringsundersökning, men ändå vilar pa en stor förtrogenhet med källmaterialet. W'esterhult, 149 f. (not 173). I Skane avancerade flera kronofogdar under guvernementstiden till magistratstjänster. F'rlandsson, 153 f. Varken förekomsten av dessa privata uppbördsmän i Skåne eller borgenskravet pa dem hade nagot stöd i författningarna. Endast en av 45 kronofogdar i generalguvernementet kom fran en länsmant|änst. Erlandsson, 146, 167-174. Lindbergs arbete, som utöver landsstatsmatrikeln, också innehåller en utförlig inledning, som här utnvttjats, saknar vetenskaplig notapparat, men den stora förtrogenheten med källmaterialet som framkommer gör ända uppgifterna trovärdiga. Lindberg, 22-27. För 1700-talet har Wirilander funnit att länsmän ofta flvttat mellan olika tjänster inom länet. Wirilander, Herrskapsfolk, 87 f., 207, 271. Westerhult, 275. Westerhult, 107-109, 181,254, 258, 275, 295-97; Wirilander, Herrskapsfolk, 87. " Wirilander, Officerskåren, 94-102 (citat 98), 118-22, bil IL Åström, Standssarnhålle och universitet, 195-206; Carlsson, Standssarnhålle, särsk. 201-06; Artens, 310; Erlandsson, 152. Frohnert, 259-69. '' RK kansli H I a (Befordringsakter) med kortregister. Häri även utnämningar av bl.a. häradsskrivare och landskamrerer, som dock mte har undersökts. \’id 12 tillsättningstillfällen utsågs ingen ny befattningshavare, antalet tillsatta personer är 112. \'arför tillsättning inte skedde i dessa fall framgar inte a\' befordringsakterna; jag har inte undersökt fragan vidare. Emellertid har samtliga 251 sökande undersökts. Materialet rörande Finland finns inte kvar i svenska RA och har därför inte underscikts. Uppgifter omvilka somhar suttit pa kronofogdeposterna har hämtats fran von Henels Det anno 1729 florerande Sverige och Det anno /7.)5 florerande Sverige samt fran statskalendern 1793-1809. De utvalda fögderierna är följande: Skelleftea och Umea fögderier (Västerbottens län); Medelpads (Västernorrlands); Södra Hälsinglands (Gävleborgs); Västerdals (Kopparbergs); Åsunda (Uppsala); \’ästeras södra (Västmanlands); Sotholms (Stockholms); Östernärke (Örebro); Oppunda, Villattinge (Södermanlands); Aska, Dal, röm, Standssarn-
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=