Noter till s. 41-49 303 F.n törteckning över landshövding.irna under perioden 1719-75 finns i bilaga 2:1. Berg, »Landshoveling eller överste?», 137. »Lögderiindelningen efter 1720», RA. »Säter», »Gagnef» oeh »Stora Tuna» avser soeknarna. Lör variationens skull används ibland Säter i betvdelsen lögdenet. Gagnef oeh St. Tuna OB hade 1672 förts till fögderiet Irän Österdalarnas fögderi, l,andberg, 178. Under 1700-talet benämneles stteknen vanligen enelast Tuna. En fyllig beskrivning av St. Tuna pä 1740-talet i Sahlstedt. HS Lalu fgd vol. 118 (Givilämbetsmännens Kiner); RF SÄT vol. 60 (ink. skrivelser 1732-45), nr 11. Engström; Maria Ågren, 63, 155. Se not 61 angaende begreppet »Stora Kopparbergslagen». Säters soeken var 1732-47 fiirenad med Hedemora oeh Husb\' till ett tingslag. Indcluiugsrcgiitcr. ■*'' Uokasuistik. Rosander, Hcrrarhctc, 170 f., 188, 249, 308. Tuneld, 53 t.; Säters stad, 147—19. Maria Ågren, 83. Mana Ågren, 65-69; Hiilphers, 84 t., 249; Tuneld, 54; Lwnes Dalaresa; Åmark, Spannniälshandel, 20; Rosander, Allmogens holleveranser, 10, 17 f. Hiilphers (249) talar om herrarbete sommartid, men Rosander (Herrarhete, 188) nämner att tröskning var en vanlig svssla för herrarbetarna fran Tunabvgden, oeh den bör ha ägt rum under vintern. Roman uppger i Säters stad (1769) att körslorna Iran Säters soeken var ta. Rvdberg R Liljeroth, 380. Maria Ågren, 73-77, 86-89. Uppgiften om St. Tuna Iran Mana Ågren, 65. Fin lämförelse med kyrkoboksmaterialet visar att tabellverkets siffror är i underkant. Friberg, tab. Ib, s. 3; Tuneld, 52. Beekman, 25 f.; jb Roppb 1742. Hiilphers sittror fran 1757 är nästan identiska. För närmare litteratur- oeh källhänvisningar se kap 5. Skillnaderna mellan Tuna O B och U B föranledde soekenbesvär 1727 som avvisades av RMt. Sahlstedt, 99. l.b 1738, s. 710. Sahlstedt betraktade säliekolen somen skatt. Sahlstedt, 99-102. Beekman, 25 t. Samma uppgifter i landshövding Cederströms berättelse till riksdagen 1771-72, R.3621, fol. 1279-1283, § 12 jb 1742; Ib 1743, slutextrakt över spr. Häri inräknat ord. räntan, förhöjningen, skjutsfärdspengarna, kungsgardsh|älpen, gruvh|älpen oeh kronotionden. Hushagen var det forna Borganäs (Nordish faniil/ehok (1909)). Friberg; bilaga 2: 2. Rosander, Alhnogens holleveranser, 5 f.; Birgitta Friesson, Bergsstaden Falun 1720-1769. jag kommer att använda uttrveket »Stora Kopparbergslagen» i avhandlingen. I källmaterialet törekommer Iran slutet av mm understiknmgsperiod oeksa benämningen »Stora Kopparbergslaget». Otfieiell beteckning till ar 1769 var »Stora Kopparbergslagen». Ericsson, Bergstaden, x f. 33 kronans ingälder. oni 3. De lokala ämbetsmännens karaktäristikakarriär, utbildning, social hemvist och materiella villkor 3.1. Inledning ' Flera arbeten rör Irämst högre ämbetsmän, men även dessa har gett metodisk inspiration. Artens; Axlmer, The king's servants; dens.. The State's servants; Flmroth; Erlandsson; f iseher K; Lundgreen; Gleason; Ciruder; Gustafsson; Ilsoe; l.andau; van den Heuvel; Wirilander, Herrskapsfolk; dens.. Officerskåren i Finland under 1700-talet. ' Ämbetsmän under fredsdomarna bar endast utlorskats i rmga omfattning. Fiseher & l.undgreen, 480-83; Barnes, 42 f., 76 f., 129-142, 299-310; Gle.ison, 31-35, 57-60, 74 f., 83, 89, 96; Landau, 227 f., 258, 297-99, 316 1., 361. Logstrup, särsk. 39-58; jorgensen, 86 f., 110.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=