Noter till s. 35-40 302 2.2. Undersökningsområden Den sydvästligaste delen av Kvistbro med bl.a. Svarta bruk överfördes nagon gäng mellan 1740talet oeb 1790-talet till Lekebergslagens fögderi. Lagcrstedt, 100, nämner ingenting om denna gränsförändring. I hans uppräkning för 1700-talet ingår Svartå i Lekebergslagens härad, liksom pä Hermelins karta (1803). Däremot upptar Charta öfver Nerike (utg. av k. lantmäterikontoret, graverad av G. Biurman, 1740-talet, Topografiska kartor, KrA) Svarta inomEdsbergs härad. Eftersom problemet är av ringa betydelse för avhandlingen har en datering av gränsjusteringen lämnats därhän. »Eögderiindelnmgen efter 1720», RA; )b Ör, UEA. Ramundeboda bestod av hemman frän Viby, Askersund och Snavlunda, Skagershult av hemman fran Tängeräsa och Kvistbro. KAR E IVa:22 (Akter till observationer) 1736, anmärkningarna 15 o. 16, RA. Att kronofogden haft att göra med Askersunds räkenskaper framgar av Ör EKA B 1:9 (Diarium), 1741 br. fr. kt nr 194, UEA. Rosenberg; Walden, Ashers och Shöllerst.t tirigslug, 58-64. En del av Svennevad i ÖN ingick i Lerbäcks bergslag. Larsson, Bönder^ 125 f. Ang. bergsförvaltningen se Karl-Gustat .•\ndersst;>n, »Bergmästardöme och bergstingsrätt». Bodell, 19 f.; Alf Pettersson, 36;Tham, 100-121. En kasuistik över de bada undersökningsomrädenas tjänstemän förvaras hos författaren. Anges i fortsättningen som uokasuistik. '' HS \’äN vol. 42 (Mantalslängder), Ul.A; Walden, Askers och Sköllcrst.! tingslag, 62-64. .‘\ndelen ståndspersoner var också högre än i omkringliggande socknar. Rvdeberg, 36. Hannerberg, 25, 242—14. Se även Rydeberg, 28-30. " l.arsson. Bönder, 125 f.; Bertil Waldén, Skyllbcrg 1346 - 1646 - 1946; Hannerberg, 247-250. Landshövding Reuterholm framhöll i sin rdberättelse till 1740—11 ars rd att Närke redan under medelmåttiga år kunde exportera spannmal. K.2777 § 3, fol. 540. Lh t. KMt 27'9 1774 »Underdånig berättelse . . . om rikets tillständ i den allmenna hushållningen till den 19 augusti 1772», vol. 247. Bergslagsbygderna var däremot helt beroende av sptillförsel utifrån. Åmark, Spannrnalshandel, 24, 37-40. '■* Hän ingick emellertid mte barn under 15 är, gamla över 63 ar och inte heller adel, soldater och fattiga, m.fl. 1 längderna för lagmans- och häradshövdingeräntan angavs samma är antalet hushall (»rökar») till 2704 i fögderiet. Verifikationsband t. Ib 1740, I, 156; II, 3694; Lext, Matitalsskrivtiingen, särsk 43—49. Tabeller föreligger endast för 12 av 18 socknar. För övriga sex socknar maste uppgifterna hämtas Iran senare ar (1775-95). Hannerberg, 27. \’ibv är en av de socknar som Rydeberg undersöker närmare, 36. Snavlunda (73 %) med 3 mtl säterier, Tangeräsa (69 ”/o) med Tr\ storps säteri, Hidinge (63 %), Askersund (62 %) med Stjärnsund och Dohnators bruk. Viby (54 ‘fo) med bl.a. Körtingsberg samt Kräcklinge-(52 %) med det stora Falkenä. Även i andra socknar har det funnits stora säterier; sa kan nämnas Riseberga i Edsberg, Bärsta i Hackva, Säby i Kurnla samt Bälbv i Skagershult. Kumla socken hade dock ett ringa inslag av säterier. Procentsiffrorna tör 1734. Förutom Iran jb har uppgifter hämtats fran Rosenberg och Larsson, Bönder, 154. Familjen Falkenberg satt bl.a. pä Ealkena och Balbv säteri i Skagershult varunder stora delar av socknen med Hasselfors bruk låg. Harbe. Övriga församlingar var konsistoriella, utom Hallsberg och Kumla som var regala. Uggla, 4 f. ” Rvdeberg, 99-103. Hannerberg, 198 f.; K.VR huvudarkivet Fi I\'a:24, anm. 127. ■" Jb 1774. Ör LKÖ F) V; 10 (sur) 1733; verif. t. Ib 1740. Under »behallna räntor» ingick även boskaps- och skjutsfärdspengar frän frälsejorden. Floden, 125. Allmänt om den militära organisationen, Frohnert, 233 f. l.b; R\deberg, 34; Uggla, 40; Berg, »Närkeförband. Örganisation och härstamning». \2 35 37 43
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=