Noter till s. 30—35 301 ■* ’Foj;de’ kommer trän latinets advocatus oeli betvder ursprungligen rättsbiträde eller fullmäktig. Först under vasatiden kom fogdarna att fä uppgifter som g)orde dem jämförbara med 1700-talets fogdar. Ännu till 1620-talet var de direkt underställda kammaren i Stockholm eftersomnägon länsstyrelse inte fanns. Westerhult, 19-21. 1700-talets ’kronofogde’ har inte tilltalats med titelbeteckningar som innehöll ordet ’fogde’ eftersomdet har uppfattats som nedsättande. ^ 1688 ärs instr komatt gälla till 1855. Frohnert not 127. *’ Frohnert, 219 f. Ang. sockenstämma se Johanson, 246 f. ^ Frohnert, 261 f. Westerhult ser borgenskravet som en reminiscens frän skatteförpaktningstiden på 1620- och 30-talen, Westerhult, 20. Angående revers se k.br. 28''5 1719 (efter Åmark, Sveriges statsfinanser, 55). De allmänna kriterierna för befordran behandlas i kap 3.2.1. ^ Omden ordinarie kronofogden var suspenderad lyfte dock intenmsfogden 50 % av lönen. Lundequist, 385 f., 637 f.; 'äi'esterhult, 24, 166. 1 ett k.br. 12'7 1738 (efter l.uncfequist, 538) talas om »upbördsbetjenter» istället för omfogdetiänare. Titeln vice kronofogde som vi kommer att möta i de empiriska kapitlen, förekommte i det normativa materialet. Westerhult, 154. Branting, 11, »kronofogdar»; res. på adelns besvär 10/12 1672 § 27 (efter Lundequist). Westerhult omtalar att fögderitjänstemän i Norrland och Koppb län vanligen inte hade boställen vid mitten av 1800-talet. 'X esterhult, 154. Frohnert, 220. (Hänvisningen i not 138 felaktig; skall istället vara till Westerhult, 120—24, 143.) " Res. pa städernas allmänna besvär 1727§3I;RB 15;2;RAAB 12/12 1734, § 87; k.br. 24/10 1766 (efter Lundequist, 638). Westerhult, 143 f.; Lundequist, 638. Bl.a. genom förordn. »angaende caraeterers förbindande, och subordinationens i ackttagande» 20. 9 1723, Modee 1, 391. Det halva nadaret finansierades genom att alla tillträdande fick tjäna utan lön under det första halvaret. Westerhult, 143 f., 148 f.; Förordn. »angaende nadar» 16 10 1723, Modée 1, 502 f. o. förklaring 24 1 1 1724, ibid., 576-78; Lundequist, 419. Ftt förslag om en pensionskassa för att finansiera pensioneringen vid 70 ar t\cks ha runnit ut i sanden; K.br. »om en pensionscassas inrättande för civilstaten» 19 3 1770, Modee IX, 285-89. '^’esterhult, omtalar 1798 som start för en dylik pensionskassa, 146 f. Benämningen ’häradsskrivare’ kom först i bruk under 1600-talet, men själva befattningen har äldre anor. Under 1500-talet var denne skrivare fogdens private medhjälpare men fran början av 1600-talet blev han en ämbetsman avlönad av kronan. Westerhult, 19 f. Frohnert, 221 f.; Rothiieb. l.xempel pa konstitutorial i KF' Falu fgd, vol. 20; Imarkivet Venian, vol. 12, ULA(efter Westerhult, 41); Frohnert, 222 t. Se även »Res. pa kronobetiäntes ansökning, at erhalla . . . wedergiälning . . . wid private executionsmahl» 6 3 1728, Modee 1, 755 f. F\ ra till tio dsm ar. f rohnert, 223. ’Landshötaiing’ \ar den officiella titeln fr.o.m 1634 ars regeringsform, men under 1700-talet användes också titeln »konungens befallnmgshavande». Benämningen ’länsstyrelse’ kom i bruk först i början a\ 1800-talet; desstiuinnan användes »Kungl. Mapts befallnmgshavande» om hela denna forsaltning. Sörndal, 111, 15, 45. 1687 ars instr. liknade i sin tur m\cket 1635 års. 1723 hade en intenmsinstr. utfärdats. Sorndal, 75-80. Angaende landslun dmgens o\ riga uppgifter se Frtihnert, 215 f. I rohnert, 2 1 5-1 7; 1 e\\ enhaupt, 93-9(i. Frohnert, 2 1 7. fUmämningen ’landskamrer' kom i bruk 1719; dessförinnan användes ’landsbokhallare’. Denna tar ej sammanblandas meil 'lansbokhallare' som biirjade uppträda Iran 1700-talets mitt. Karl Willgren, »Inverkan a\ 1600-talets tör\altnmgsreformpa \ar lanträkenskap», 19-65; Sorndal, 89 f. Frohnert, 2 1 7 I., 23 I I. 13 15 H> 17 :c 1 > ; 3 j
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=