Noter till s. 22-30 300 nert, 245—48. Ett viktigt inlägg efter detta är också Winbergs Grenverket, särsk. s. 205-12. Winberg pekar särskilt på bondejordbrukets produktionsmässiga fördelar med dåtidens teknologi. Se även Winberg, »Another route to modern society». Sörndal, Den svenska länsstyrelsen (1937); Åmark, Sveriges statsfinanser, 27-30, 45-52, 55—62. ^'esterhult. Kronofogde, häradsskrivare, länsman. Den svenska fögderiförvaltningen 18101917. (Citeras Westerhult.) Att det är ämbetsmännens villkor och bekvmmer som intresserat Westerhult i särskilt hög utsträckning framgår av hans senare publicerade arbete Underdåniga påtryckningar: fögderitjänstemännens intressebevakningfran !800-talets början till ar 1918. Westerhult, 104 f., citat 105, 292-96, 301. Ibid., 64, 104 f., 279-285, citat 297, 297-300. Ibid., 47. Awebro, särsk. 42 f. Erlandsson, 146, 168—70, 179. Skattesystemet sag annorlunda ut än i Uppsverige i dessa områden, vilket kan ha haft betvdelse för uppbördspraxis. Alla grundskatter (utomtiondet) utgick till ett fast pris i pengar. Jan Erik Almquist, »Till belvsmng av skatteväsendet i Skåne, Blekinge och Bohuslän», 248-70; Lindberg; Hegardt. 1.2. Undersökningens uppläggning ’ Detta resonemang har VC’inberg utvecklat i »Några anteckningar om historisk antropologi» särsk. 17-20. Naturligtvis är de presenter.ade alternativen extremer, och man hamnar i praktiken någonstans emellan dem. Jag tror ändå att det är värdefullt att framhålla vilken målsättning somhar varit stVrande vid arbetet. Lindberg. Den viktigaste har varit Lundequist, (1801); 2 uppl. (1821). Följande arbeten har också använts: Branting, (1827-1831); Linde, (1867); Rabenius, (1825); Thurgren, (1852). Exakt vilka källserier som har utnyttjats vid undersökningen av förvaltningen i de tva tögderierna framgar av källförteckningen. Att observera är att vad som i arkivlörtecknmgen i Ul.A betecknas som kronologdearkivet tör V^ästernärkes fögderi i själva verket endast innehaller handlingar frän Karlskoga och Leke bergslags fögderi. Det flesta av balans- och anmärkmngsakterna tram till 1700-talet.s mitt förstördes genom brand 1802. Kromnow; se även Sven Olsson, »Kammarrätten»; Nordenskiöld. s: 2. Bakgrund 2.1. Den lokala förvaltningsapparaten ' För enkelhets skull används genomgående uttrvcket ’den lokala förvaltningen’ istället för det mer exakta ’den lokala civiltorvaltningen’. Distinktionen i förvaltnmgsrättslig tradition mellan ämbetsman’ och ’tjänstemän’, har jag Inte funnit midvändig utan använder endast uttrycket ämbetsmän. Angående denna distinktion se l ahlbeck. När ’tjänsteman’ ibland har använts för variationens skull avses salunda ingen innehallsskillnad. ' I n fylligare översikt om länsstyrelsen och närgränsande förvaltningsgrenar, som de lokala ämbetsmännen kom i kontakt med, ges i 1'rohnert, 21 I-I9. ' Av landsböckerna framgar att kronofogdesvsslan i Västerdalarnas och Karlskogas fiigderi var förenade med häradsskrivaress sslan. I rohnert, 21 1-13.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=