Noter till s. 15—21 299 dock 1 törsta hand utvecklingen i England och Frankrike och naniner ö.h.t. taget inte de ntirdiska landerna. Brenner, Klasstruicr, 34. Den nyttiga svntesen Fridholm, m.tl. stöder sig i teodalismtrågan helt pa Herlitz tankar och resultat. W'inberg, »Another route to modern society». Bl.a. har följande arbeten utnvtt|ats: Blickle, Lamischaftcn ini Alten Rcich; dens., Deutsche Untertanen. Ein Widerspruch'. dens, »Komiminalismus, Parlamentarismus, Republikanismus», dens., Studien /Air geschichtltchen Bedeutung des deutschen Bauernstandcs\ Aufruhr und Empörungf Studien /utn bäuerlichen Widerstand itn Alten Reich\ Aufstände, Rei'olte, Prozesse; Schulze, Bäuerheher Widerstund und teudale Eierrschuft tn der friihen ISeuzett; dens, »Vom Gememnutz zum Figennutz»; Europdische Bauernrevolten der friihen \euzeit. Att den västtyska forskningen sa starkt har inriktat sig pa de politiskt-kulturella faktorerna har inom-tyska tirsaker eftersom man i förbundsrepubliken pa alla sätt har varit angelägen att visa på hur ofruktbar den historiematerialistiska utgångspunkten är. Denna i.tkttagelse också hos Farr, 3-9. Bonderepresentation i lantdagar eller motsvarande Iran senmedeltid till 1600- (1700-)talet i: bl.a. Tvrolen, Salzburg, Wiirttemberg, Pfalz, Baden, V'orarlberg, Vorderösterreich och Schweiz. Särsk. Blickle, Landschaften, »Kommunalismus» och Deutsche Untertunen, 103. Fin sådan uppfattning t ex hos Filliott som menar att bondeupproren i sig mte fick nagon mverkan pa utvecklingen; endast uppror ledda av eliterna med »schackbönder» under sig hade under 1600-talet nagra möjligheter att fä genomslag. Filliott, 35-56. Ännu Blum har gett uttryck för denna s\ n, även om han är mne pa att bönderna använde sig av en hel skala av olika medel för att protestera. Blum, 332-42, 351-53. Inom marxismen finns en tradition där bondeupprorens betvdclse har betonats, sa t.ex. hos Rodnev Flilton. Traditionen är gammal; Engels skrev en bok ombondekriget 1525. Moore Jr. Särskilt Tillv tramhaller betvdelsen av Moores resttnemang tör svnen på uppror och protester i ett tördemokratiskt samhälle. Tillv, »Introduction», i Class conflict and collective action. I Tillvs Vendee-studie demonstreras betvdelsen av hur rättvisa och orättvisa uppfattades. Han visar att man inte vände sig mot beskattningen som sadan eller statsmaktens krav pa överhöghet - utan mot skattehöjningar som man upplevde som orättvisa. För fransk del har överhetens ansvar för hvsmedelsförsörinmgen studerats av Kaplan. Blum, 332-42; Bercé. ■''' Tillv, »Food SLipplv», särsk. 394-96; Blum, 332—12; Berce. Bäck, passim, särsk. 44-59, I 1C t., 131-34, 137 t., 239. C3lander, kap. IV; Hermansson; jutikkala. Bonden i Einlandgenomtiderna 208-212; dens, »The great Finnish famine in 1696-97»; Olofsson, »Övre Norrlands historia under Carl IX och Gustaf II Adolf». Jan I.indegren har belagt omfattande avkortnmgar i samband med två på varandra följande missväxtar, da kronan också bistod med undsättnmgsspannmål. Lindegren, 174, 253. Bönderna vräktes och dömdes betala böter och rättegångskostnader och i vissa fall till kroppsstraff. Smedberg. Fars-Olof Larsson, Bönder och gårdar i stormaktspohtihens shugga, 191-98, 217-20; Lundkvist; Revera. '’■* Mäntvlä, »Kronan och undersatarnas svält», citat 51. Se även Winberg, »Another route to modern society». “ Österberg, Gränsbygd under lerig, 220-45; dens.. Kolonisation och briser, 227-61; dens., »Bönder och annat folk. Det äldre svenska agrarsamhället i historiografisk belysning»; dens., »Bönder och centralmakt i det tidigmoderna Sverige». Det öppsna begreppet ’interaktion’ har inte direkt använts inom projektet. 1 psrojektpiresentationen talar Ericsson Istället om »dialogen mellan liverhet och undersåtar», fast använd i en öpspen betydelse. Ericsson & Petersson, 29. Aronsson, särsk. 303-30; Johanson, Pulma. Heckscher, särsk. inledningen och 270-72. 'X inberg, »Another route to modern society». ” Se min redtigörelse tör forskningsläget pa denna punkt, där fr.a. Lars Herlitz är central: Froh5 3 5" h2 fv3 b5 (r
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=