Noter till s. 9-15 298 ’’ Albrow, 51-54. Eftersom Webers byråkratibegrepp bör uppfattas som en idealtvp menar jag att kritiken är ohållbar. Oestreich, »Strukturprobleme», i Geist imd Gestalt, 183; Hinrichs. Se allmänt om det europeiska forskningsläget på denna punkt Gustafsson, 17-24. Brunner, »Das ’Ganze Haus’ und die alteuropäische ’Okonomik’», i Xciic Wege. Oestreich gör en direkt koppling mellan socialdisciplineringen och den rent politiska absolutismen. Efter reformationen och religionskrigen kunde en uppåtstigande statsmakt göra anspråk på att reglera - även moraliskt - människornas vardagliga beteende. Oestreich, »Strukturprobleme», i Geist uiid Gesfu/f, särsk. 186-193. Hinrichs, 23-26. Ardant, »Financial policy», 168-186; dens, Histoirc dc 1'impöt, II, 72 f.; Rudé, Europe lu the eighteenth century, 113-15; Tilly, »Reflections», 114; Blum, 65-73. Tilly, »Reflections»; Ardant, »Financial policy», särsk. 200-03; dens., Histoire dc I'lnipot, I, 341, 419-21,428-430, 11, 14, 60-62; Hufton. Termen upplyst despoti är olycklig och ’reformabsolutism’ eller ’upplyst absolutism’ vore rimligare. ■'*’ Ardant, Histoire, 1, 16 f., 442-45; dens., »Financial policv», 195 f.; Sandvik, särsk. 46, 55-77, 140-43. Fischer & Fundgreen, särsk. 490 f., 509-11; Hintze, »Der Gommissarius»; Azimi. ■*° Angående 15- och 1600-talcn, se Rosén, 367, 403, 481. Nils Herlitz, 136. Svenska Pommern var ett undantag. Frohnert, 213. Tullarna var dock utarrenderade 1726-1766. Amark, Sveriges statsfinanser, 465-69, 487-502. Artéus; Nilsson, »Krig och folkbokföring». Buchholz, 1, citat 29, 172. Nilsson, »Imperial Sweden», särsk. 16, 23 (citat), 26, 29 f., 35. Fn översikt i Nilsson, »Inledande sammanfattning», i Dc stora krigens tid. Jag kommer här inte att referera till projektets arbeten annat än i undantagsfall. Följande arbeten har främst använts: Stadsadministration i Horden pa 1700-talet-, Oppdaginga avfattigdomen-. Skog och och brännvin-, Administrasjon i Norden på 1700-talet, Industri og bjergvtxrksdrift-. Bäck; Birgitta Ericsson, »Central power»; dens., »Från fällande dom till kunglig nad»; dens. & Petersson; Gustafsson; Johanson; Pulma. Bäck, 26, 115, 285; Ericsson, »Central power», dens., »Från fallande dom till kunglig nad»; Pulma, 204; Karlsson, 187 f., 225, 248 f.; se även Molander. Bäck, 84; se även Pulma (207) som talar om en passiv bvråkrati i fattigvardsfragorna. Schulze, Bäucrlicher Widerstand undfeudalc Hcrrschaft in der fruhen Neu-zeit, 31. En bra översikt över mar.xistisk ’övergängs’forskning i Kristof K. Kristiansen. Mar.x, Kapitalet Ill, 714; Söderberg, 44-54. Per Nyström och Kekke Stadin är svenska exempel pa denna tradition. Enligt min mening är det föga övertvgande när Stadin stöder sig pä DDR-marxister fran 1970-talet för att visa att 1680-1720 var ett »viktigt skede för det kapitalistiska produktionssättets framväxt i Sverige». Stadin, 7-11, 142, 145. ■*’' Som exempel kan nämnas Johan Söderberg som menar att Marx såg bondeekonomin som en möjlig övergångsformmellan feodalismoch kapitalism. Den karaktäriserades av bondehushall med någon form av besittningsrätt till lorden, med kontroll av produktionsbetingelserna och produktion av egna existensmedel. Exploateringen skedde genomskattesvstem och ocker. Chavanov, som utvecklade begreppet, tillmätte produktionssättet större stabilitet och betydelse för utvecklingen än Marx. 1950-talets debatt om övergången frän feodalism till kapitalism (Dobb, Sweezv m.fl.) kom till stor del att uppehålla sig vid städernas roll och berörde bara i begränsad utsträckning statsmaktens roll under 1600- och 1700-talen. The transition from feudalism to capitalism med en »Introduction» av Hilton. En kort sammanfattning av debatten också i Kristiansen. Brenner, »The social basis of economic development», 27-53, citat 32. Porsjnev efter Anderson, 36. Trots Brenners val av klasskampsperspektivet menar han att bondeproduktionen »inte kunde utgöra någon agrar bas för en ekonomisk utveckling». Brenner jämför 55 41 47
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=