Noter till s. 1-5 Noter 1. Inledning 1.1. Utgångspunkter ' Erik Axel Karlfeldts dikter, 153. ' Envallsson, citat 28. ^ Den svenska litteraturen. Upplysning och romantik, 152. ■* SAOB »fogde» och »länsman»; Moberg, 61. ^ Ang. feodalismbegreppet se t.ex. Brunner, Neue \t egc, 128-59. Termen utomekonomiskt tvang är egentligen missvisande eftersomdäri också inräknas jordägande, arvsprinciper etc., vilka knappast kan sägas vara utomekonomiska. Termen ’utomproduktionellt’ vore lämpligare. Marx, Kapitalet, III, 700. ^ Angående klassbasen se t.ex. Ardant, »Financial policy», 213, och 0sterud, 144. ^ Hilton framhåller Blochs centrala betydelse för bruket av det bredare feodalismbegreppet. Hilton, »Introduction». Om bruket av begreppet i det tyska språket se Brunner, »Feudalismus». Ftt av de mer kända exemplen på det snävare bruket av begreppet är Ganshof, Feudalism. Ang »la régime feodale» se Brunner, »Feudalismus», 340 f. * Någon utvecklad teori om absolutismen finns inte hos Marx och Fngels, men de tycks ha uppfattat den som en balans mellan aristokrati och borgarklass. Perry Anderson, 15 f. Anderson understryker att det funnits skil)elinjer inom aristokratin som ledde till svara konflikter under absolutismens uppbyggande. Han menar också att borgarklassens ökade betvdelse satte avgörande prägel på staten. Fokuseringen på staten motiveras med att här manifesterades den langsiktiga klasskampen, som han uppfattar som drivkraften bakom utvecklingen. Perrv Anderson, 11 f., 15-23 (citatet s. 18), 35 f., 41, 54-57. Hintze ser tre dominerande element i feodalismen: adeln som en särskild krigarkast, adelns politiska privilegier som gjorde den till härskande grupp i samhället samt relationen mellan adeln som jordägare och de räntepliktiga bönderna. Han räknar med feodalism »in vollemSinne» när alla tre kriterier är uppfyllda. Han inför dock även »Spätfeudalismus» som en särskild epok da adelns övervägande intresse bestod i att bevara sin ekonomisk-sociala ställning som jordägare. Denna epok varade ända in pä 1800-talet till dess att den ’gamla’ agrarstrukturen upplöstes. Hintze, »Wesen und Verbreitung». " Peter Kriedte använder i bok omsenfeodalismen begreppet centraliserad feodalism i samma betydelse. Den senare termen är dock språkligt otymplig. ’’ Se Hinrichs, 19-21; och Vierhaus, »Absolutismus» 43-50, bada i Absolutismus. '' Svenska forskare med historiematerialistiska utgångspunkter, som Lars Herlitz, Maths Isacson och Lars Magnusson, betecknar svenskt 1700-tal somfeodalt. Ang. skatt och avrad somfeodal ränta se Lars Herlitz, 29 f., (citat) 145, 156-59. Res. på indelta krigsbefälets besvär 1 720, 1723, 1739. Modée, I, 221 f., 424; II, 1385. Ang. statsutgifterna se Artéus. Perry Anderson menar att Sverige väl exemplifierar den allmäneuropeiska utvecklingen. Förutsättningarna för feodalismen och absolutismen var emellertid annorlunda genom den stora gruppen av fria bönder samt städernas och borgarklassens svaga ställning. Anderson betecknar skattebönderna som för-feodala, vilket strider mot hans anslutning till Porsjnevs »central feodalränta». Anderson finner absolutismbegreppet passande för hela perioden fram till 1792. Det frihetstida statssystemet karaktäriserar han som en »korrumperad adelsparla-
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=