257 Påfallande är att det var fogdarna somblev utsatta för justitiekanslerns anmärkningar och inte länsmännen. Bristerna som upptäcktes rörde en rad skilda områden, men de flesta handlade om olagliga avgifter. Dessa framkom dock endast i Kronobergs län. Mutor förekom inom olika områden: kronoböndernas besittningsrätt, mantalsskrivningen m.m. Uppfinningsrikedomen tycks ha varit stor. 7.3. En ny regimstärker sitt grepp - justitiekanslerns resor 1773-74 7.3.1. Tillkomsten av inspektionsresorna Sedan man förgäves hade verkat för att inspektionsresorna skulle bli en fast institution, agerade bondeståndet från och med 1755—56 års riksdag för att justitiekanslern skulle bli en ständernas ombudsman med kontroll över förvaltningen. Detta uppnådde man med 1766 års förordning »till befrämjande av lagarnas behöriga verkställighet bland rikets ämbetsmän och övriga undersåtar». Inspektionsresorna kom dock inte att permanentas.-^ Att inspektionsresor komtill stånd 1 773-74 hängde samman med de intryck Gustav III fick under sin ’eriksgata’. Som svar på de danska rustningarna 1772 begav han sig till västra Sverige i november för att övervaka den svenska krigsplaneringen. Bieffekter av resan var den good-will han kunde skaffa sig genom att möta sina undersåtar och direktinformationen om förhållandena i landet. Resan gick över Västerås, Örebro, Kristinehamn, Karlstad, Eda skans vid norska gränsen, Åmål, Vänersborg, Uddevalla, Strömstad, Svinesund, Kungälv och avslutades i Göteborg.-*^ Under sin resa kunde kungen själv konstatera stora brister i den regionala och lokala förvaltningen, särskilt rörande exekutioner, uppbörd och räkenskaper. Under resan mottog kungen ca tvåhundra suppliker, varav en del dock inte hade något specifikt med resan att göra, utan remitterats från Stockholm. De anmärkningsvärt få klagomålen mot ämbetsmän (4,5 %) rörde begångna felaktigheter och hårdhet vid utmätningar (troligen för skatterestantier).-‘’ Påfallande många suppliker ingavs av olika kollektiv som församlingar, häradsallmoge, åbor eller liknande av vilka 28 % rörde skatte- och pålagelindringar och 8 % Lindsättningsspannmål. Enskilda bönder framförde i ungefär hälften av fallen ärenden rörande besittning av hemman och upptagande av nybyggen, medan 10 % var anhållanden om undsättningsspannmål. Kungen beviljade själv endast ett fåtal av supplikerna under resan, och en tredjedel avslogs direkt. Ytterligare faktorer - missväxt, bondeorohgheter och statsfmansiell kris - bidrog troligen till kungens beslut 30/12 1772 att ge )ustitiekanslern i uppdrag att göra inspektionsresor i de län som han hade besökt. Enligt den nya rege-
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=