256 De anklagade Bergius, Hagelsten och Lagerwall nekade till att ha krävt sådana avgifter, »utomhwad häradshöfdingarne kunna gifwa them». En kronobonde Pär Pärsson i Ljungby socken hade skrivit till justitiekanslern. Att han framfört sina klagomål skriftligen tyder på att det varit känt i bvgden att Gerdesschöld skulle komma på besök. Han anklagade kronofogden Hagelsten för att inte ha visat honom husesynsprotokollet innan säd och boskap beslagtogs och han avhystes. Hagelsten förklarade att hemmanet var så illa skött att husrötemedlen uppgick till 125 dsm och att åbon sällan hade kunnat betala sina skatter. Eftersomhan inte heller kunde ställa någon borgen (vilket en kronoåbo kunde åläggas), hade hans lösa egendom utmätts. Pär inkallades till överläggningarna. Han medgav att han fått se svneprotokollet, men han menade att hemmanet inte alls var i så dåligt skick som fogden påstod. Dessutom, vilket var av större betydelse, hade Pär redan 1740 fått landshövding Koskulls tillåtelse till skatteköp. Beslutet återfanns i resolutionsboken. Justitiekanslern undrade då varför bonden inte på drvgt elva år anhållit om en skattevärdering? Bonden sade sig ha gjort en anmälan till tingsrätten, men häradshövdingen hade haft förhinder. Landshövdingen avgjorde saken i bondens favör: han skulle få behålla hemmanet och få tillbaka de influtna auktionsmedlen. Allmogen i Urshults och Almundsryds sc^cknar hade vid justitiekanslerns besök anklagat kronofogden Lagerwall för att ha tagit ut en ’egen’ avgift. Allmogen skulle slippa transportera tegel till residenset i Växjö om de betalade 3-4 dsm per mantal. Pålagan visade sig vara ett rent påhitt. Lagerwall nekade ihärdigt. Av protokollet framgår inte omdenna fråga blev föremål för åtal, men det måste anses sannolikt. Tilläggas kan att Swen Lagerwall år 1744 - efter nio års tjänst som kronofogde i Kinnevalds och Norrvidinge fögderi - blivit suspenderad för en tid.’^ Trots misskötsel av sitt ämbete fick han då sitta kvar. Detta stämmer väl med den bild som vuxit fram i tidigare kapitel av att kronan inte kunde välja och vraka bland kompetenta sökande till fogdetjänsterna. Det fanns ytterligar sätt för fogdarna att sko sig. Som exempel kan nämnas att justitiekanslern hade hört att Lagerwall och Bergius låtit sig mutas för att lägga ned åtal mot personer som uteblivit från mantalsskrivningarna. Som vanligt var landshövding Rothlieb okunnig omsaken och fogdarna nekade. De brott som uppdagades vid Gerciesschölds besök lämnades inte opåtalade. Lagerwall suspenderades och fråndömdes senare sitt ämbete. Även en av Lagerwalls länsmän dömdes.-^ Låt oss sammanfatta: Många exempel har framkommit på att missförhållanden kom i dagen genom Gerdesschölds egna ansträngningar. Det finns belägg för att justitiekanslern träffade allmogen innan genomgångarna vid länsstyrelserna och att han således framförde klagomål som kommit direkt från bönderna.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=