246 Det viktigaste källmaterialet för justitiekanslerns inspektionsresor 1750—53 är de »ordenteliga protocoll, [som] på alla ställen hållne blifwit» enligt Gerdesschöld. Sådana fördes vid besöken på länsstyrelser samt vid härads- och lagmansting/ Men många protokoll saknas - omde ens har förts - det finns t.ex. inga protokoll från mantalsskrivningar och allmänna sammankomster med allmogen.^ Protokollen är i regel uppställda efter den frågelista Gerdesschöld hade med sig. Där framkommer inte särskilt mycket av kanslerns egen inställning, utan de är i huvudsak en beskrivning av sakförhållandena. Däremot ger han uttryck för sin egen uppfattning i de fylliga reseberättelser som han inkom med till rådet. Materialet för undersökningen av Liljestråles resor 1773—74 består av ett ingående diarium (som samtidigt är en dagbok), protokoll från besöken vid länsstyrelser och från restrannsakningarna, rapportering till Kungl. Majt, promemorior och inkommande brev. Som helhet betraktat är materialläget långt gynnsammare för Liljestråles resor än för de tidigare resorna.^ 7.2. Missförhållanden inomden lokala förvaltningen kommer i dagen - inspektionsresorna 1748-53 7.2.1. Resornas tillkomst År 1738 tillsatte rådet en utredning om verkställandet av lagar och förordningar, men remissinstanserna tog så god tid på sig att alla svar inte förelåg förrän vid 1746-47 års riksdag. Då hade frågan p.g.a. Dalupproret fått en helt annan aktualitet. I det förslag som utarbetades för att få slut på ämbetsmännens förseelser, föreslogs bl.a. att justitiekanslern skulle göra särskilda inspektionsresor i landet. Vid detta tillfälle vann det inget gehör. Frågan togs åter upp i rådet 1748 och nedre justitierevisionen fick i uppdrag att utarbeta en särskild reseinstruktion. Den innehöll sex punkter: 1) Justitiekanslern skulle ta reda på »huru lag och rätt owäldugt och oförsummel.n skiötas . . . samt undersåtarne uti sine angelägenheter . . . warda ... til rättwist slut förhulpen». 2) Hur var tillståndet för den allmänna hushållningen i länet? 3) Fanns det falska rv'kten i omlopp? 4) Kanslern skulle göra klart för allmogen »Kongl. Maijtts faderliga omwårdnad» och påminna den om »thes plikt ... til lydna emot konungen samt thes befallmngshafwande och ämbetsmän». 5) Han skulle också ta emot allmogens klagomål mot ämbetsmännen. Kungl. Majt förväntade sig emellertid att justitiekanslern skulle se till att inte ogrundade klagomål väcktes: »til hwilken ända allmogen underrättas om thet äfwentyr och näpst, som måste påfölgia, när embetsmen ohemult angripas». 6) Justitiekanslern skulle vidare vid sina resor efterfölja sin ämbetsinstruktion och vid hemkomsten rapportera till rådet. Därtill kom att reseinstruktionen föreskrev att justitiekanslern skulle besöka så många län som mö)hgt.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=