7. Maktmissbruk, mutor och ekonomiskt fiffel. Justitiekanslern granskar den lokala förvaltningen 1748-1775 7.1. Inledning I de föregående empiriska kapitlen har i huvudsak arkivmaterialet som efterlämnats av den lokala och regionala förvaltningen legat till grund för analysen. Det faktum att materialet härrör från förvaltningens egen verksamhet torde vara den viktigaste förklaringen till att där inte framkom klagomål och missförhållanden i någon större omfattning. Vilka möjligheter hade allmogen i Sverige att rikta klagomål mot ämbetsmännen? Här måste man skilja mellan legala och illegala vägar. De senare kunde yttra sig genom maskningar med skatter och avgifter, genom ovilja till samarbete, formellt sett olagliga uppvaktningar eller i extrema fall genom trakasserier och misshandel. Det förelåg flera legala möjligheter: suppliker till överordnade myndigheter, riksdagsbesvär samt domstolsvägen. De kostnadsbelagda supplikerna var kringgärdade av restriktioner, man fick t.ex. inte ta upp frågor som redan var avgjorda genom formell resolution. Risken för den enskilde att ämbetsmän på olika nivåer fick msvm i klagomålen kan också ha gjort supplikerna olämpliga. För enskilda bönder eller mindre bondekollektiv var riksdagsbesvären knappast en framkomlig väg att få rättelse mot ämbetsmännen. Besvären hade en allmän politisk funktion och det torde ha varit svårt att ta upp enskilda klagomål 1 dem. Privatpersoner hade emellertid enligt riksdagsordningen § 13 viss besvärsrätt i s.k. enskilda riksdagsbesvär, men dessa remitterades vanligen till råd och förvaltning. Dock hade bondeståndets besvär som helhet i detta avseende säkerligen mycket stor betydelse, vilket knappast har uppmärksammats av torskningen. Vad gäller den rättsliga vägen stadgade rättegångsbalken 10:27: »vill någon å landet söka kronofogde, länsman, eller uppbördsman, för det de gjort honom orätt 1 varjehanda utmätning, uppbörd eller med egenvilhg pålaga, olikhet i skjuts eller gäld; eller att de pant olaghgen sålt, med mera dylikt, då må han göra det i häradsrätten, å den ort där brottet skett, eller där han bor som kla-
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=