233 av sterbhuset i och för sig torde räcka för att täcka kronans krav. Men han pläderade ändå för att änkan borde skonas. Utöver nämnda skäl åberopade han en bifogad skrivelse från fögderiets allmoge som var undertecknad av 26 nämndemän. Allmogen hade hos Wennerstedt ansökt om änkans befrielse. Man lovordade fogdens agerande särskilt under »Dahle bulret». Föredragande assessor i kammarrevisionen menade att änkan förtjänade medlidande och förordade att ärendet skulle lämnas till Kungl. Majt. Kollegiet var dock missnöjt med landskontorets utredning och ville ha ytterligare information. Landshövding Wennerstedt beordrades att belägga egendomen med kvarstad. Den bouppteckning som gjordes i april 1746 slutade på 6.005 dsm.'^' Vid ett sammanträde i oktober 1746 tillförde advokatsfiskalen Samuel Ugla, som förmyndare och morbror tdl Bergs barn i det första giftet, en ny aspekt genomatt hävda barnens rätt till mödernearvet 1742.-^- I februari 1747 avgjorde kammarrevisionen ärendet. Barnens mödernearv samt änkans äskade avdrag för bl.a. begravningskostnader erkändes företräde. Kollegiet gick på föredragandens linje att befria änkan, vilket också blev Kungl. Majts beslut."^' Resultatet av den noggranna handläggningen blev att hela skulden avskrevs och balansen ströks ur räkenskaperna. Landshövdingen gick i inledningsskedet hårt fram men fick, efter änkans egen framställan hos Kungl. Majt, avbryta utmätningen. Troligen var änkans nådeansökan förklaringen till att ärendet på en gång hamnade hos kammarrevisionen. Kollegiet lät sedan med påtagligt stor omsorg utreda fallet innan man fattade beslut. Troligen påverkades inte kollegiets beslut av att advokatfiskal Ugla var släkt med Bergs efterlevande barn, eftersombarnens anspråk på mödernearvet verkar ha varit oomstritt. 6.4. Slutsatser De återkommande missväxterna med sammanhängande försörjningskriser utgjorde för senfeodahsmens samhälle i Europa - eller om vi så föredrar - ancien regime - en belastning och prövning motsvarande kapitalismens lågkonjunkturer. Eftersom det ännu före transportrevolutionen kring mitten av 1800-talet rörde sig C)in agrara ekonomier där svälthotet ständigt var närvarande skärptes under nödåren konflikterna omtillgången till spannmål. Detta kan tydligt iakttas under de två perioder av nöd- och orosår som här har undersökts. I kapitel 5 kom vi fram till att den svenska, frihctsticia lokala förvaltningen bitvis låg ganska långt från Webers rationella byråkrati. Detta har på flera sätt bekråftats i detta kapitel. Det bör understrykas att jämförelsen mot den vveberska mallen i sig inte handlar om huruvida förvaltningen var funktionell och
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=