232 6.3.5. Berg med balansproblem Kronofogden Jacob Berg drabbades under de undersökta nödåren av proprie balans. Den framkomefter hans död i maj 1745 och det finns flera tecken på att hans problem hängde samman med de föregående nöd- och orosåren. Flera inventeringar av räkenskaper och penningmedel gjordes fram till december 1745: som högst uppgick balansen till 13.307 dsm, men då utgjordes en ansenlig del av böndernas restantier (i maj 5.317 dsm). Berg hade själv fordringar hos sina länsmän i St. Tuna, hos ett femtiotal bönder i samma socken och även hos ståndspersoner. Kronospannmål somförvarades på Bergs gård Åselby värderades till hela 1.000 dsm. Den nya fogden Ingel Fahlstedt skötte utmätningen av både restantier och Bergs privata fordringar. Ett problem för myndigheterna var att Berg hade fått sin tjänst 1732 mot revers, så några borgensmän fanns inte. I juli 1745 uppmanades änkan, Maria Catharina Dufwa, att betala in felande medel »så framt hon will undgå promt utmätning ... av sterbhusets . . . egendom». Någon uttrycklig order om kvarstad har inte återfunnits, men det verkar som en sådan trädde i kraft. Häradsskrivaren Lars Limberg, som vikarierade som fogde, skulle se till att inga ägodelar skingrades och restrannsakningar skulle hållas.-''^ Landshövdingens snabba agerande och de skarpa orderna t\ der på en hård linje. Ankan betalade emellertid ingenting varpå utmätning av 1.180 dsm beordrades av landshövdingen i november. Änkan ansökte då hos Kungl. Majt om eftergift.Hon åberopade sina små omständigheter, de nio barnen och sin mans goda rykte. Dufwa hävdade att balansen till stor del berodde på Dalupproret, då maken hade vågat liv, egendom och famil) i sin underdåniga nit. Under missväxtåren hade han understött allmogen genomprivata lån. Hittills hade det varit omöjligt att kräva tillbaka dessa fordringar. Efter upproret hade Berg fått mycket extraarbete genom Lagercrantz straffexpedition. Till de förmildrande omständigheterna ville hon även nämna att maken i november 1742 hade blivit bestulen på pengar och räkenskaper.-'**^ Kammarrevisionen, som handlade ärendet, anbefallde landshövding Wennerstedt att avbryta utmätning om sådan hade påbörjats.När ärendet togs upp igen i februari 1746 förelåg ett nytt underlag genom landskontorets balansutredning, som slutade på en proprie balans om 5.113 dsm. Landshövdingen ansåg att »han icke aldeles skall kunna medgifwa, att dahle uproret . . . skall vara hela ordsaken». Han Instämde dock i att Berg hade haft mycket besvär genomtruppförläggningen och han kunde bestyrka stölden. Landshövdingen trodde att balansen »mycket skal härflyta af et stort hushåld». Att försörja en så stor familj på en fogdelön »med sa ringa förwandling som ther i lähnet gifs» utan att ha arvegods eller förvärvad egendom, var omöjligt menade Wennerstedt. Han påminde också om att länets fogdar inte hade några boställen.-’’'" Landshövdingen hade i sitt svar till kammarrevisionen framhållit att värdet 24S
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=