181 Diagram 6: 1. Debiterade behallna skatter i Västernärkes fögderi aren 1740-1745 oeh 1770-1775. Totala belopp (stapelns hö)d) och extraordmane medel. 45000 T c 40000 ^ e 35000 ä 30000 ^ 25000 - 20000 - ^ 15000 -i 4) 10000 ]-{ 5000 IflHlli Q 0 O m in in o Csl rg r* r- r- rr* r* r- r- r* r* r* p' r- rrH Källa: ULA, landsböcker, suiranariska räkningar, HS VäN vol 194; RA, landsböcker. □ Extra ordinarie medel ^Totalt belopp Anm: S3catteposter ingående i debet: ord räntan, kronotionde, div. smärre poster, mantalsp, lagmansoch häradshövdingep, sakören, gämingsören, charta sigillata, bevillning. 1740, 1744 och 1773 även stofferingspengar. I)c få exemplen på riksdagsbesvär om skatterna i Väster- oeh Östernärke understryker att allmogen var passiv. I besvären 1740 krävde Västernärkes bönder optimistiskt nog befrielse från alla extraskatter, vilket givetvis avslogs, l.ika liten framgång hade Lerbäcks bergslag som vid 1742 års riksdag begärde att, i likhet med övriga bergslag, åtnjuta lindring i mantalspengarna. Gustav III tvekade mte att hö)a skatterna trots hungersnöden. Den kraftiga ökningen 1773 härrör huvudsakligen från begravnings- och kröningshjälpen. Minskade intäkter från mantalspengarna förklarar den markanta nedgången från 1774, vilket direkt avspeglar de föregående årens höga dödstal.'^ 39 Kravet på naturaleveranser innebar en extra börda för bönderna och merarbete för ämbetsmännen. Pålagorna blev ofta omstridda. Åren 1739-1744 belastades allmogen av soldatuttaget för kriget mot Ryssland. Vid 1740-41 års riksdag hade bondeståndet gått med på att frivilligt sätta upp extramanskap — vargeringskarlar - vilket snart blev en skyldighet. Härutöver kom durchmarscherna, särskilt under 1740-talet, att innebära stora påfrestningar på allmogen. Redan i september 1739 avmarscherade Närke-Värmlands regemente mot Linland. Av Livregementet till häst var det bara Lellingsbro kompani som ryckte ut, övriga kompanier låg huvuddelen av tiden hemma. Båda förbanden
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=