177 Kronans möjligheter att motverka hungerkatastrofen var begränsade. Åmark menar att det politiska kaos som rådde under ständerväldets sista dagar försvårade hjälpåtgärderna. Rådet anbefallde redan i november 1770 sparåtgärder för att motverka importproblemen och exportförbud utfärdades för ett år. Under åren 1771—72 rådde prisstopp, och under samma år var även spannmålstullen temporärt upphävd. Först i september 1772 - efter regimskiftet - utfärdades totalförbud mot den spannmålsslukande brännvinsbränningen.'-’ Kronan kom under åren 1772—73 att distribuera stora mängder undsättningsspannmål - 128.000 tn, vilket var dubbelt så mycket somvid krisen 174143. Det rörde sig både om kronosäd och importerad säd. År 1774 återgick situationen åter till det normala, men allmogen skulle nu betala tillbaka lånen och de stora restantier somde hade dragit på sig. En rad föreskrifter utgick omindrivningen av spannmålsmedlen, men Åmark menar att lånen i många fall kom att efterskänkas.*’ Efter regimskiftet kom kungen i omgångar att resa runt i landet och han lät sedan justitiekanslern företa inspektionsresor. Svåra missförhållanden inom den lokala förvaltningen komnu fram, bl.a. i Örebro län. Den visserligen inte särskilt omfattande forskningen tyder på att kronan under frihetstiden, förde en mildare politik mot bönderna än under karolinsk tid. Tillys tes om att statsmakten särskilt såg till att try'gga försörjningen för nyckelgrupper bör uppmärksammas i undersökningen. 6.1.3. Källmaterial, metod och avgränsningar De olika materialtvper som har kommit till användning är desamma som i kapitel 5: 1) ämbetskorrespondens 2) räkenskaper 3) kammarrevisionens anmärkningar mot räkenskaperna 4) domböcker (Grimsten, Sundbo, Gagnef och St. Tuna). De viktigaste typerna är korrespondensen och räkenskaperna; för dessa har relevanta serier ’dammsugits’ för perioderna 1740-45 och 1771-75. Ett källmaterial, som även kommit till användning i kapitel 5, men här är av större vikt är riksdagsmaterialet, där fr.a. bondeståndets arkiv har utnyttjats. Suppliker till Kungl. Majt har systematiskt eftersökts. På samma sätt som i kapitel 5 har undersökningarna av de två utvalda fögderierna ibland kompletterats med uppgifter från Osternärke där jag så funnit nödvändigt. Kring Dalupproret finns några särskilda typer av material som tillkom efter upproret när man utredde vilka som skulle ställas inför rätta. Materialet finns i Justitierevisionen, i Svea hovrätt och i den särskilda kommissorialrätt som tillsattes 1747. I samband med kommissorialrättens arbete tillkom bondeledaren Johan (Jan) Perssons berättelse omupproret. Till stor del är materialet av berättande karaktär - förhör med deltagande bönder och ämbetsmän - men ännu
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=