113 5.1.4. Källmaterial, metod och avgränsningar Källmaterialet är av fyra typer: 1) ämbetskorrespondens 2) räkenskaper 3) kammarrevisionens anmärkningar mot räkenskaperna 4) domböcker. För två tidssnitt 1734 och 1769/70 har all bevarad ämbetskorrespondens rörande Säter och Västernärke undersökts. Eftersomkronofogdearkivet saknas för det senare fögderiet har även kontrollundersökningar gjorts i material från Osternärkes fögderi. (Som framgått i kapitel 1.2.3 är dock materialsituationen totalt sett bättre för Västernärke genom länsstyrelsens arkivbestånd.) Åren har valts av flera skäl: de kan misstänkas ha varit ’normala’, källmaterialet var här mest komplett och de ligger tidsmässigt i ytterändarna av den valda tidsperioden. I bilaga 5:1 redovisas materialsituationen och en uppskattning av antalet ärenden. Det är naturligtvis bara de ärenden somhar lämnat skriftliga spår som vi kan komma åt; muntliga order förekom säkerligen och många uppgifter utfördes rutinmässigt utan att detta avspeglas i korrespondensen. Arkivmaterialet för avsnitt 5.5 om uppbördspraxis utgörs i första hand av räkenskaper. Följande material, huvudsakligen från åren 1740 och 1770 har bl.a. använts: summariska räkningar, specialräkningar, restlängder (endast ett fåtal bevarade), lantränteriernas anteckningsböcker, samt landskontorens och kammarrevisionens anmärkningar mot räkenskaperna.Hänvisningar till annat arkivmaterial som använts ges i noterna. Ämbetskorrespondensen har i många fall givit ovärderliga upplysningar som ibland inte gått att läsa ut ur de ofta svårtolkade räkenskaperna. För att fastställa fogdens och länsmannens roll vid tingen har de renoverade domböckerna för åren 1734 och 1770 undersökts i detalj för St. Tuna, Gagnef, Grimsten och Sundbo. När upplysningarna i de domböcker, som undersökts för samma fögderier i kapitel 6 (1740-45 och 1771—75), rör det ’normala’ har de tagits med som empiriskt underlag i detta delkapitel. Urvalet av de fyra tingslagen grundar sig på en tanke att dels studera ’hemmatinget’ dels ett ting som hölls långt från fogdebostaden.'' 5.2. Kvantitativ analys En central empirisk grund för hela detta kapitel är följande kvantitativa undersökning av fogdarnas ämbetskorrespondens.’’ Diarierna över inkommande brev från länsstyrelsen har undersökts, där bl.a. sakinnehåll, formell ärendetyp och fogdens handläggning kan utläsas. Uppdelningen efter sakområden i diagram5: 1 nedan kräver några kommentarer. De judiciellt-polisiära ärendena utgörs till största delen av efterlysningar, utlysningar av ting och order om brottsundersökningar. Här finns också befällningar om bötesindrivning och exekvering av kroppsstraff. Delgivningarna innebar att fogden skulle se till att domsslut och andra ämbetsbeslut meddela-
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=