112 De tydligaste exemplen från 1700-talet på hur de lokala socio-ekonomiska förhållandena kunde vara en central, och ofta avgörande, faktor för olika gruppers möjligheter att nå framgång i den lokala beslutsprocessen återfinns inom fattigvården. Ulla Johanson har visat att det i ’frälsesocknar’, dår några få adliga jordägare dominerade sockenstämmorna, gick ganska lätt att genomdriva byggandet av fattigstugor. Adeln beslutade och bönderna betalade och gjorde arbetet. Däremot hade förvaltningen mycket svårt att få bönderna i ’skattesocknar’ med på noterna. Den viktigaste orsaken till att kronan lät socknarna »hållas» var enligt Panu Pulma inte »hänsynen» till den lokala självstyrelsen. »Med avseende på statens grundfunktioner, upprätthållandet av militärväsendet, rättsväsendet och den förvaltning som var nödvändig för skatteuppbörden, förblev fattigvården en sekundär sektor, som man inte ville offra ekonomiska kraftresurser på.»^ Slutsatsen av forskningsgenomgången blir dels att det är mycket som tyder på att frihetstida uppbördspraxis låg långt från författningarnas verklighet, och att praxis troligen hade ett starkt samband med de rent lokala förutsättningarna. Man kan misstänka att bilden också gäller förvaltningspraxis i allmänhet under 1700-talet. 5.1.3. Frågeställningar och disposition Efter en kvantitativ analys av ämbetskorrespondensen i 5.2 redovisas i avsnitt 5.3 förvaltningens arbete under ett kalenderår i Säter och Västernärke. I avsnitten 5.4-5.7 redovisas de olika sakområdena: ämbetsmännen somkronans lokala representanter, uppbörden, judiciella och polisiära uppgifter samt förvaltningen i övrigt. I uppbördsavsmttet uppmärksammas särskilt debiteringen, uppbördsstämmorna, restantieindnvnmgen och de proprie balanserna. I dessa fyra avsnitt är flera frågor gemensamma: Vilken karaktär hade de olika arbetsuppgifterna och vemutförde dem? Varifrån hade de initierats? Hur mycket tid tog de olika uppgifterna i anspråk? Vilket inbördes förhållande rådde mellan de olika ämbetsmännen och vilka var deras relationer uppåt till landshövdingen och nedåt till lokalsamhället? Framstår ämbetsmännen som självständiga eller som verkställande underhuggare? Var de kanske i händerna pä lokala eliter? I 5.8 dras trådarna samman och de för utfallet troliga bakomliggande faktorerna i undersökningsområdena lyfts fram. Här görs också en sammanfattande prövning av resultaten mot avhandlingens teoretiska utgångspunkter om den lokala förvaltningen som en konfliktyta mellan olika klassintressen, och om den weberska byräkratimodellen.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=