108 4.4. Slutsatser I detta kapitel har regelverket kartlagts och analyserats. Det är sålunda inte en bild av praxis utan en 'idealbild'. Jag har emellertid varit uppmärksam på förändringar för att komma åt den dynamik som kan utläsas i det normativa materialet, vars innebörd bäst kan förstås genom att relatera till den grundläggande klasskonflikten mellan bönderna och statsmakten. Viktiga iakttagelser gör att uppmärksamheten kan inriktas på några utvalda problemområden i kommande undersökningar. Grunddragen i regelverket hade tillkommit under det karolinska enväldet: instruktionerna för fogden, häradsskrivaren och landskamreren samt viktiga bestämmelser kring utgörandet av skatterna (indelningsverket) härrör alla från 1680-talet. Även landshövdingeinstruktionen från 1734 har stora likheter med 1687 års. Införandet av ett nytt politiskt system 1719 förändrade inte dessa grundläggande drag. Ständer\'äldet valde att hålla fast vid enväldets författningar. Regelverket var anmärkningsvärt detaljerat. Detta gäller särskilt uppbörden, vilket visar dess centrala plats i förvaltningen. Kronans strävan var att detal)- reglera förvaltningens arbete genom generella regler. Härmed är det viktigaste kriteriet för en rationell byråkrati uppfyllt. Dock gällde detta inte den rent lokala nivån: bl.a. saknade länsmän och f)ärdingsmän egna instruktioner. Dessutom fanns, som antytts i kapitlet, lokala bestämmelser, vilket innebär en avvikelse från idealtypen. I denna lokala anpassning kan ha legat ett hinder för en fortsatt byråkratisering. Flera av de övriga kriterierna i idealtypen för den rationella byråkratin kan sägas ha varit uppfyllda. 1) På papperet var kompetensområdena väl avgränsade och stabila mellan länsstyrelse, kronofogde och häradsskrivare. 2) Regelverket förutsatte en utvecklad ämbetshierarki. Att på dessa punkter jämföra med Webers ståndspräglade förvaltnings kriterium om en uppdelning av verksamhetsområden efter ämbetsmnehavarnas konkurrens ommvndighet och intäkter är ofruktbart eftersom detta bara kan visa sig vid en undersökning av praxis. 3) Verksamheten förutsatte skriftliga dokument och arkiv. Jag har inte tunnit anledning att närmare kommentera gränserna mellan det offentliga och det privata vad gäller ämbetsutövningen, eftersom alla bestämmelser entydigt utgår från att ämbetsmannen inte fick blanda samman sin privata ekonomi med kronans. Upprepandet av dessa föreskrifter antvder dock att det i praktiken fanns problem. Reglerna var ofta svårbegripliga och antalet justeringar i äldre författningar växte i en sådan omfattning att redan samtiden saknade överblick. Detta kommer till uttrvck i turerna kring en eventuell trvcknmg av uppbördsbestämmelserna och frågan om en särskild kamerallag. Bondeståndet fick i frågorna om skattesystemet vanligen kämpa mot adeln
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=