88 köks- och linneskåpen var välfyllda och rena lyxföremål hade man också råd med. Ämbetsmännen själva var påfallande välklädda och deras klädsel gav dem säkert extra pondus i allmogens ögon. Undersökningarna av länsmännen har tydligt visat att dessa stod på en lägre nivå än fogdar och häradsskrivare. Samtidigt har de dock också försökt distansera sig från bönderna, men vissa av demmåste ännu under denna tid sägas ha varit bondelänsmän. 3.5. Slutsatser Krav på teoretisk utbildning och examina, fasta karriärvägar och att ämbetet skall vara en heltidssyssla med fast penninglön och pension ingår i idealtypen för en rationell byråkrati. I vilken utsträckning stämmer de överens med resultaten från de empiriska undersökningarna? Kriteriet om akademisk utbildning och särskilda examina var inte på något sätt uppfyllt inom den lokala förvaltningen i Sverige under 1700-talet. Universitetsstudier premierades inte heller av landshövdingarna, som i praktiken utsåg såväl fogdar, häradsskrivare somlänsmän. Trots detta ökade andelen akademiskt utbildade bland kronofogdarna från en låg nivå under frihetstiden till hela 40 %under gustaviansk tid. Avsaknaden av formella krav innebar emellertid inte att kronan var beredd att anställa Vemsomhelst’ somfogde. Vanligen krävdes flerårig yrkesvana inom landsstaten, som de sökande bara hade kunnat tillägna sig genomlärlingsår hos häradsskrivare och vid landskontor. Kronan valde nämligen att utnämna personer som arbetade nära de lediga tjänsterna - såsom interims- och expeditionsfogdar i de berörda fögderierna, samt häradsskrivare och anställda vid länsstyrelsen. Från detta rekryteringsmönster förekom ibland betydelsefulla avvikelser somsäger mycket omgraden av byråkratisering. Avsaknaden av krav på teoretisk utbildning betyder att den lokala förvaltningen under 1700-talet inte i detta avseende kan betecknas som en byråkrati. Att detta stränga krav inte skulle uppfyllas stod redan klart utifrån regelsystemet. Frågan är dock om betydelsen av den interna praktiska ’utbildningen’ inom förvaltningen har fått tillbörlig plats i diskussionerna kring byråkratibegreppet. Kravet på praktisk utbildning skulle kunna betraktas somett viktigt steg på vägen mot en byråkrati. Den svenska kronan var inte utlämnad till en lokal jordägarelit som inte behövde uppfylla några som helst krav. Rekryteringen var sålunda inte av Webers »traditionella» art. Eftersom dessa krav på yrkesvana inte var formaliserade innebar det att några fasta karriärvägar enligt idealtypen inte existerade. I praktiken medförde emellertid den utbredda internrekryteringen inom landsstaten att det bara fanns ett begränsat antal karriärvägar somledde fram till fogdesysslan.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=