77 Tabell I. Antal pabörjade och avslutade civila mal vid Linköpings radstuvurätt oktober november 1616 och 1640-1647. Avslutade vid törsta törhör Avslutade vid senare förhör Aldrig avslutade Påbörjade Period 63 15 82 1609-1616 1640-17 .. 4 22 131 103 6 Källor-. I.RR. 1616 respektive 1647, dvs. sista åren för dataregistreringen. De kan ha fått en formell avslutning, som inte följts upp. Även om man tar hänsyn till detta, finner man att en del mål aldrig tycks ha förts till något som helst formellt slut. Andelen ligger kring 15 % och den fördelar sig ganska lika mellan olika sorter av civila mål. Det kan tyckas spegla en ineffektiv rättvisa, men saken är inte så enkel. Visserligen förde inte stadsskrivaren en förteckningöver oavslutade mål, vilket kan beklagas av nutida historiker. Kanske glömde han också att skriva in några enstaka mål, vilket höjer procenten »oavslutade». Detta slarv kan dock inte ha varit så stort att det svarar för den större delen av bortfallet. Omslarvet varit stort och slumpmässigt, borde vi också ha funnit »fortsättningar» av mål, vilkas början inte återfinns i protokollen. Det finns flera för den tidens rättssystem »naturliga» anledningar till att mål lades ned. Att gå till domstol bidrog till att öka motpartens förhandlingsvilja. Sedan kunde man sluta en privat överenskommelse vid sidan av domstolen. En annan anledning kunde vara att käranden funnit sig ha alltför svaga bevis för sina påståenden och krav. 1 en del av de mål där vare sig dom eller förlikning registrerats, hade käranden uppmanats att styrka sina påståenden med fler skrifter eller vittnen. Omhan inte kunde göra det var det föga lönt att fullfölja målet. I-rågan är alltså inte enbart av intresse för den källkritiske historikern. Den rör också den lokala rättvisans sått att fungera under 1600-talet. I ett lokalsamhälle är det önskvärt att konfliktlösningar skapar minsta möjliga spänningar efteråt. Förlikningar utan formell dom torde många gånger ha varit en smidig lösning, som inte heller skadade parternas anseende, en viktig aspekt i 1600talets samhälle. De »oavslutade» målen var alltså ett av de olika medel man hade att föra en tvist vidare till ett avgörande. Att andelarna kan växla visas emellertid av Eva Österberg, som för Arboga under sen medeltid och 1500-tal funnit få mål som slutade utan dom."’ Under perioden 1603-1648 påbörjades 159 protokollförda civila mål vid Gullhcrgs häradsrätt. I dessa avkunnades en dom vid första tillfället för 130 och vid ett senare tillfälle för ytterligare 15, dvs. totalt 145 mål. För återstoden, 14 mål eller 8 procent, återfinns inget avgörande. Några av dessa mål inföll an- ^ I'v.1 Östcrbei i; och Oaj; Lindström 1988, s. 14.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=