IV. Rättvisans tjänare Omdomare, nämnd och offentliga parter Innan undersökningen av domböckerna i 1600-talets Linköping och Gullbergs härad redovisas i detal), skall vi se närmare på de människor som framför allt ansvarade för rättskipningen, dvs. domare, rådmän, nämndemän, länsmän och andra. Linköping och Gullberg får i första hand utgöra exemplen, kompletterade med resultat från några andra domstolar. Beskrivningen av utgångsläget, dvs. under 1600-talet, blir relativt fyllig, medan den senare utvecklingen endast skildras i sina huvuddrag. Staden Då och då under året samlades borgarna i Linköping till rådstuga, varvid de avhandlade handhavandet av rättvisan och andra gemensamma saker. Beslut fattades, brev och förordningar från kungen och ståthållaren lästes upp, ämbetsmän utsågs och domar fälldes. Under perioden 1610—50 hölls 10-20 rådstugor per år.' Dessutom förekom rådmansstämmor, dvs möten där enbart magistratens borgmästare och rådmän förekom." Borgmästaren var ordförande vid rådstugorna och dömde tillsammans med sina rådmän. Den 27 april 1610 hölls rådmansstämma i Linköping, varvid nya ämbetsmän tillsattes, bland annat borgmästare och rådmän. Då utsågs inte mindre än fyra borgmästare. Lika många utsågs 1611 och 1612, medan man 1613 nöjde sig med tre och 1614—16 med två. Enligt K. Beckman var det i början av 1600-talet normalt att man i Linköping utsåg fyra borgmästare, varav dock bara två t)änstg)orde ett visst år. På 1630-talet begränsades antalet definitivt till två. Valet av borgmästare hade då gjorts på rådmansstämman, men 1667 utsåg kungen för första gången borgmästare i Linköping. Den förste borgmästaren med juridisk erfarenhet tycks ha tillsatts år 1673. På stadens egen begäran begränsades antalet borgmästare år 1682 till en av ekonomiska skäl.^ Åren 161213 sägs om Lasse Larsson att han dessa år skulle vara »för rätta», vilket antyder att han normalt skulle vara domare. Sammanlagt t)änstgjorde sex personer som borgmästare 1610-16. Det skedde alltså ett visst byte på posten, men ingen tjänstgjorde endast ett år. ' I iilkc Lini.lbLM;4 n)75, del 2, s. IS3. ’ l olke Lindbert; 1975, del 2, s. IS2. ' K. Beekm.in 19 IS, s, 7-9.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=