III. Rättskipningens övervakare Omhovrätternas arbetsområde Innan vi beger oss till de lokala domstolarna skall vi göra en översikt av hovrättens arbetsområde i Östergötland under 1600-talets förra hälft. Till en början skötte en enda hovrätt - sedermera Svea hovrätt - hela landet, men olyckligtvis är dess brottsmålsakter försvunna för 1600-talet, vilket gör att vi inte vet så mycket om vad som hände på den nivån i Östergötland före tillkomsten av Göta hovrätt. Den senare domstolens arkiv är dock väl bevarat och översikten grundar sig därför på perioden efter dess grundande 1635. I arkivet finns bland annat besluten (resolutionerna) och de protokoll som sändes m av underdomstolarna i de mål som skulle prövas. Karl IX:s utgåva av landslagen år 1608 var den första som tPy'cktes och syftade till att likforma rättskipningen i Sverige. Ytterligare ett steg togs 1614 i den nva rättegångsordmantian, som bland annat fastslog upprättandet av en hovrätt. Året därefter utkom en rättegångsprocess med bestämmelser för hur domstolarna skulle arbeta. Hovrätten tänktes till att börja med ersätta kungens domsrätt, men snart återtog majestätet denna mö)lighet och hovrätten blev en mellaninstans. Ganska snart visade det sig också att det inte räckte med en enda hovrätt för hela riket. Hovrätten i Åbo grundades 1623, år 1630 fick Dorpat egen hovrätt och Göta hovrätt i Jönköping började arbeta i september 1635 sedan beslut därom införts i 1634 års regeringsform. Den sistnämnda omfattade hela Götaland och därmed från åren 1645 Halland och 1658 Skåne, Blekinge och Bohuslän.' Till hovrätterna hörde alla överklagade tvistemål och frågor om rättegången skett på ett korrekt sätt. Åmbetsbrott, särskilt av underdomare, handlades likaså av hovrätterna. När det gällde hädelser, högförräderi, landsförräderi och majestätsbrott var hovrätterna första instans, i en del andra grövre brottmål skulle de pröva underrätternas domar. Det sistnämnda gällde bland annat saker som kunde leda till dödsstraff. Undantag gjordes dock för brott som vara speciellt avskyvärda, till exempel blodskam med nära släktskap, tidelag, våldtäkt, barnamord, mm. I dessa fall kunde underrättens beslut verkställas omedelbart. Snart kom emellertid även en del sådana mål att hamna i hovrätterna redan från början, och efter en tid blev det praxis att de skulle underställas prövning. Adelsmän hade dessutom enligt sina privilegier rätten att dömas av hovrätten J. E. Almquist 1977, s. 105-106.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=