37 Diagram 4. Socioekonomisk fördelning bland män, 15 är och äldre, i Härnösand 1750, 1810 och 18<^0. MK=medelklass, MÄ=hantverksmästare, GL=gesäller och lärlingar, ÖO=övriga obesuttna. 100 1 oO ]Mr Källor: Statistiska tabeller, Härnösands k\ rkoarkiv. klassen i Härnösand växte långsammare, att hantverkargrupperna växte snabbare mellan 1750 och 1800 och att gesällerna, trots att de blev fler, inte upptog en lika stor andel i Härnösand som i Linköping år 1840. Proletariseringsgraden tycks ha varit lika i de två städerna år 1750, men under 1800-talets förra hälft blev den större i Linköping. Säbrå tingslag bestod av fem socknar omkring staden Härnösand. Olyckligtvis är sockentabellerna fragmentariska före 1700-talets slut i flera församlingar, varför befolkningstalet dessförinnan endast kan uppskattas grovt. Utgående från ett födelsetal omkring 30 promille, skulle vi år 1700 i hela tingslaget ha en befolkning på cirka 2.500 innevånare, vilken år 1750 hade stigit till cirka 3.000, dvs. med en knapp halv procent per år. Femtio år senare var befolkningen uppe i 5.900 innevånare, dvs. ökningen var omkring 2 % per år, vilket ter sig rimligt. Tingslaget rymde stora områden i inlandet, som kunde odlas upp. Bland annat ägde en finsk kolonisation rum redan under 1600-talets slut och 1700-talets början. Det grundades också några järnbruk, som gav arbete åt många. Befolkningen fortsatte att växa med cirka 1,5 %per år 1800—1840, så att den i slutet av perioden uppgick till cirka 8.000 innevånare. Tillväxten var störst i skogs- och inlandsförsamlingen Viksjö, där den uppgick till drygt 2 ”/o under dessa 40 år, bland annat som en följd av en expansiv
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=