34 Även Ljungs socken omfattar till en del skogsbygd, men intill Motala ström finns det bördig slättmark. De agrara näringarna varierade därför i socknen med såväl åkerbruk som boskapsskötsel. På 1800-talet fanns där ett av Östergötlands största brännvinsbrännerier. Under 1600-talet tillväxte Ljungs säteri, vilket 1628 köpts av Jöns Hansson. Ar 1642 kom säteriet att ägas av den skotske översten i svensk tjänst, Hugo Hamilton. När översten återvände till Skottland år 1665 sålde han säteriet till änkan Agneta Horn. Därefter gick ägorna länge i olika adelssläkter. Ar 1747 blev L)ung fidiekomiss mom släkten von Fersen. Är 1852 var 2/3 frälsemantal, en fjärdedel skatte- och resten kronojord.-^ Flistads socken ligger nästan helt på slätten. Åkerbruket dominerade tillsammans med någon boskapsskötsel och brännvinsbränning. Under 1800-talet uppges bete och skog ha varit mycket ringa, vilket till stor del även torde ha gällt på 1600-talet. Av antalet mantal tillhörde cirka 2/3 Gullbergs härad. På 1600-talet ägde utsocknes adel en del hemman i Flistad, men jämfört med Vreta och Ljung fanns där betydligt mer all jord av skattenatur och brukad av självägande bönder.'"’ Björkeberga socken är till största delen slättbygd med åkerbruk. Tillgången på äng och skog har även där varit liten. Under 1600-talet innehade adeln en del hemman, dock aldrig hälften. Ar 1852 var 2/3 skattejord och resten mest frälse.’^ Västerlösa socken är likaså en slättförsamling. Knappt halva ytan och hälften av mantalen tillhörde Gullbergs härad. Huvudnäringen var även här åkerbruk med någon boskapsskötsel, men med brist på skog. Även i Västerlösa fanns på 1600-talet en del jord som ägdes av adeln, men vid 1800-talets mitt var det mesta skattejord.-^ Sammanfattningsvis kan man alltså konstatera att åkerbruket dominerade på slätten i Gullbergs härad, medan boskapsskötsel kompletterade i skogsbygden i norr. Under husbehovsbrännmgens tid spelade brännvinstillverkningen en inte obetvdlig roll, främst på slätten. I skogsbygden fanns vissa binäringar av annan natur. Frälsejorden och säterierna var främst koncentrerade till Vreta kloster, Stjärnorp och Ljung, medan de rena slättsocknarna hyste betvdhgt större andelar krono- och skattebönder. Under 1600-talet innehades spridda gårdar även på slätten av adelsmän, och vi får anta att en betvdhgt större andel än senare betalade grundskatterna till adeln.Torp och backstugor började växa upp i Sverige redan på 1600-talet och detta gällde, vilket bland annat domböckerna visar, även Gullbergs härad. Backstugorna uppstod främst på allmänningarna, medan torpen under 1600-talet främst återfinns på frälse)ord. Senare arv inom krono- och skattebönder. Är 1852 var nastan WilhelmTli.im 1855, s. 481-485. NX’ilhelm Th.im 1855, ,s. 485—487. 'X ilhelmTh.im 1855, s. 488-489. WilhelmTh.im 1855, s. 489^92. F.mo Jiitikk.ihi 1979, .s. 11-16. 25 27
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=