473 saker inträffade till exempel tidigare i städerna än på landsbygden, en del tidigare i mer tätbefolkade och proletariserade områden på slättbygden i söder än i skogsbygden i norr. Om vi skall poängtera några viktiga faktorer som spelat en roll för utvecklingen, bör den ekonomiska och sociala utvecklingen komma i första rummet. När lokalsamhället blev mer heterogent hade det också svårare att upprätthålla rättvisan i de former den tidigare haft. Många mönster kan återföras till den sociala omvandlingen. Statsmaktens centralisering och ökade betydelse är delvis en produkt av detta, delvis en mer komplicerad företeelse. Överallt satte den dock sina spår i domstolarnas arbete. Samhället blev mer professionaliserat och mer genombyråkratiserat, vilket påverkade maktförhållandena inomdomstolarna. Tron växte om att man med det i dag slitna begreppet »social ingenjörskonst» skulle kunna ta nya lagar till hjälp för att lösa problemen. Under en period kom religionen att vara ett viktigt rättesnöre viti rättskipningen, medan det senare var sekulariserade förnuftsresonemang somstyrde. Att entydigt ta ställning till huruvida rättssystemet varit ett instrument för konflikt eller konsensus vore, enligt min mening, att förvanska verkligheten. Vi använder ofta begrepp som »centralmakten» eller »staten» som motsats till lokalsamhället. I själva verket är denna »stat» inte en organismmed en entydig vilja ovanför partikulära intressen, även omden både då och nu beskrivits som om detta vore fallet. Liksom domstolarna kan staten också beskrivas som en arena eller ett instrument, fastän på ett högre plan, för olika parter som försöker befordra sina intressen. Detta utesluter inte att det abstrakta statsbegreppet, i kraft av sin existens i den ideologiska världen, påverkat den politiska verkligheten. I viss grad handlade alltid domstolarnas arbete omatt lösa konflikter. Ibland löstes dessa konflikter i samförstånd till och med med den part som stod som svarantle, ibland med ren repression. Rättvisan är ett instrument för många svften. Kanske skedde en av de viktigaste föräntfringarna när man under 1800talet i högre utsträckning började använda den för att reformera avvikande individer. Mellan konfliktlösning och individterapi ligger troligen en av lagens största motsättningar. Medan 1600-talets lokalsamhälle i första hand betonade konfliktlösningen och - ibland - avskräckningen, diskuterar vi idag om man kan döma någon till social eller psykisk förbättring, om straff är en social medicin. Historien visar denna diskussions rötter och hur tidigare samhällen försökte lösa sina problem.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=