472 tioner än genom revolutionerande nyskapelser, och detta torde förklara varför lokala intressen trots allt i viss mån kunde hävda sig. Händelserna i Linköping under 1800-talets början skedde å ena sidan mot bakgrund av en utveckling i hela Västeuropa, men det var den lokala eliten som i första hand agerade för att hålla ordning på de obesuttna och för att skapa en renare och mer väladministrerad stad. Överallt gjorde religiösa krafter sina framstötar inomramen för den världsliga lagen under reformationens och motreformationens banér. Grader och former kunde variera, men tendenserna var lika. Överallt tycks det ha funnits en skillnad mellan dem som tillhörde de accepterade respektive de oaccepterade och marginaliserade, när det gällde den lokala rättvisans sätt att agera. Vissa teorier kan lika väl prövas på de svenska domstolarna som på deras franska eller engelska motsvarigheter. Jämför vi med dagens samhälle, finner vi betydligt mer fysiskt våld mellan vanligt folk i det äldre samhället. Orsakerna till förändringen kan delvis variera mellan olika miljöer, men vissa företeelser torde vara generella. Borgare och bönder slutade bland annat att bära vapen i vardagslag, vilket bidrog till att minska det allra grövsta våldet. Tiderna blev med tiden lugnare, när de stora krigen inte längre fördes mitt bland civilbefolkningen med mer eller mindre odisciplinerade trupper. Attityden blev mer negativ till fysiskt våld, såväl om det utövades av enskilda som i formav hårda straff. Tron på att man med förnuftets hjälp kunde lösa problem tilltog, vilket också är en av förklaringarna till att lagarna och förordningarna blev fler och fler för att reglera alltfler detaljer av vardagslivet. Föreställningen om att en växande kapitalism automatiskt leder till alltfler egendomsbrott har varit svår att belägga. Stölder och snatterier tycks intill 1800-talets senare del ha fluktuerat i takt med konjunkturerna, utan någon långsiktig tendens till ökning. Vissa miljöer drog till sig ett trasproletariat, och där var också brotten fler, men när ekonomiska och sociala faktorer blev gynnsammare, minskade kriminaliteten. Sambandet urbanisering-industrialiseringkriminalitet var subtilt. Under vissa perioder erbjöd städerna - till och med lilla Linköping omkring år 1800 — en mer anonvm miljö, där den patriarkala kontrollen visserligen fanns, men där den fungerade sämre. Traditionella föreställningar kom att ifrågasättas, och ibland fick de gå i graven, som i fallet med kriminaliseringen av föräktenskapliga förbindelser. Vissa tillfällen kan vi identifiera avgörande ögonblick, som till exempel effekterna på domstolarnas praxis av Gustav III:s reformer för att lindra de ogifta mödrarnas situation. Oftare är utvecklingen mer evolutionär än revolutionär, vilket gör det svårare att ange en entydig kronologi. Strafflagen kodifierade ofta en tidigare förändrad praxis. Genom att observera perioder med hundratalet år emellan, är det relativt lätt att se att saker hade förändrats, men däremellan får vi ofta nöja oss med att spåra tendenserna. Kronologin är också olika i olika länder, ibland till och med mellan olika delar av Sverige. En del
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=