471 De allra flesta mål är emellertid triviala och de svarande är vanliga »hederliga» människor, som mer eller mindre av en tillfällighet hamnat där. Rättvisan kunde vara skoningslös, men alla lät sig inte skrämmas. Danske skräddargesällen Hindrik Bohman försvarar med ironi och emfas sin rätt att gä vart han vill när som helst pä dygnet, när han anklagas för att ha deltagit i en förbjuden dansstuga i Härnösand 1754. Rättens ledamöter läter sig till och med lockas in 1 en dispyt med honom, innan den slutligen dömer honom till böter. Boktryckaren Didrik Gabriel Björn, tidningsutgivare och känd för radikala idéer, försvarar sig med framgång, när han är 1800 är anklagad för att ha vant en av instiftarna till det sä kallade brännvinsupploppet i Linköping. Dessa tvä exempel är inte unika, även om rätten som regel varit kapabel att upprätthålla sin auktoritet. Sturskhet och fylleri förekom dä och dä, troligen dock mer sällan som ett allvarligt försök att ifrågasätta domstolens makt. Uteblivanden som part eller vittne var vanliga, men rättskipningen irriterades och fördröjdes mer än den skakades i sina grundvalar. Domstolarna var mänga gänger repressiva instrument för intressen vid sidan av de enskilda människorna, men det betydde inte att de alltid tog den starkares parti, när lagen entydigt talade ett annat språk. Även en torpare som stulit en rova kunde pä 1600-talet fä häradsrättens skydd, när han blivit alltför härt behandlad av en adelsman. Tinget och rådstugan har liknats vid en arena, där olika krafter möttes för att hävda sina intressen. En del har i stället använt begreppet »teater». Skådespelen var symboliska och hade en pedagogisk effekt pä åskådarna. Men som regel finner vi inga demonregissörer som helt behärskar ensembeln vid denna teater. Visserligen fanns det roller med olika tyngd, och rättens ämbetsmän spelade naturligtvis ofta hjälterollerna. Ibland ändrades dock åklagarens manuskript och den han tilldelat bovens roll gavs till sist en annan karaktär. För eftervärldens publik ger skådespelen ovärderliga inblickar 1 samtida vardagsliv, värderingar och maktförhållanden. Det unika och det generella Det som hände i Linköping, Gullberg, Härnösand, Säbrä, Östra Göinge och pä andra ställen i det förindustriella Sverige var ä ena sidan produkter av specifika omständigheter ä andra sidan exempel pä generella tendenser. Jag har i ett annat sammanhang argumenterat för fler försök till internationella jämförelser mellan olika miljöer och tidsperioder.''* Vi har kunnat se att domstolarnas agenda och sammansättningen av parterna genomgick stora förändringar, somofta var representativa för vad somhände i övriga Sverige och i andra europeiska länder vid samma tid. Överallt skedde en övergång frän en rättvisa dominerad av lokala Intressen till en rättvisa med ett större inflytande frän centralmaktens och experternas sida. I Sverige skedde det mer med infiltration i gamla instituJan Siindin 1990(3).
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=