468 Såväl det ökade antalet lönskalägen somdet ökade antalet snattande kvinnor hänger dels ihop med att kvinnornas rättsliga ansvar blivit större, dels med att det i städerna nu fanns ett ökande antal ogifta kvinnor somkommit frän landsbygden som pigor. Engelsk forskning har fäst uppmärksamheten pä denna grupps osäkra situation. I länder som industrialiserades tidigt uppstod även en ny grupp yrkesarbetande kvinnor, som var känsliga för konjunktursvackor. För Sveriges del vid denna tid är det mer betydelsefullt att stadsflyttarna lämnat hembygdens sociala kontroll och skyddsnät. Frestelserna kunde bli för stora för den unga pigan i borgarhemmet. I ett patriarkalt samhälle kan man förmoda att tjänstefolkets stölder ofta reglerades utan inblandning av domstolen, men när denna patriarkalism började upplösas som en följd av proletarisering och migration, är det troligt att husbönder och husfruar oftare vände sig till den formella kontrollapparaten. Straffen för stöld mom hushållet hade skärpts pä 1700-talet, ett tydligt tecken pä denna tendens. Kvinnornas andel bland samtliga bötfällda minskade i städerna framför allt därför att allt färre fälldes för lönskaläge, mellt var i kraft. Omvi återvänder till egendomsbrotten, kan vi konstatera att den sjunkande andelen kvinnor i städerna berodde pä att de manliga brottslingarna blev fler. De kvinnliga tillgreppen ökade alltså inte i samma omfattning somde manliga i till exempel Linköping. Denna utveckling har också satts i samband med den ökande proletariseringen i städerna. Vi har i presentationen av Linköpings sociala utveckling sett att staden under 1800-talets förra hälft rymde en växande andel obesuttna även bland männen. Frågan är alltså varför denna utveckling inte satte lika stora spär bland kvinnorna. En viktig förklaring torde vara att en större andel bland kvinnorna trots allt var medlemmar av ett hushåll som tjänarinnor. De män som fälldes hade oftare begått grövre stölder metf eller utan inbrott, och mänga av dem var inte drängar. Den lilla grupp man tog som intäkt för sanningen i teorin om den farliga underklassen rekryterades bland personer utanför det patriarkala samhället. För ekonomiskt svaga kvinnor tycks inte stölder ha varit den utväg de i första hand tog till. I stället återfinner vi dem bland annat som mänglerskor med eller utan tillstånd eller som ägare av små legala eller illegala krogar. Bland dem som fälldes för olaga brännvinsförsäljning och för att ha låtit folk sitta för länge pä krogen var under 1800-talets början 40-50 % kvinnor. Ett annan möjligt näringsfång var naturligtvis prostitution. Vid enstaka tillfällen skymtar det i protokollen att prostitutionen existerade, men dess omfattning går i värt fall mte alls att uppskatta. Sänkningen av brottsandelarna förklaras alltså i första hand inte av att kvinnorna i mindre omfattning än tidigare ägnade sig ät snatterier eller annan olaglig verksamhet. I stället förklaras den av att överträdelserna av sexuallagstiftningen sakta avkriminaliserades och att antalet bötfällda män ökade kraftigt i flera kategorier, till exempel somfyllerister eller i andra ordmngsbrott. Tvärtomkan medan lagen fortfarande for- aven
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=