463 Diagruw 7. Andel kvinnor dömda tör olika typer av brott under olika perioder i Medelpad (M), l.inköping (l.), Härnösand (H), Gullbergs härad (G), Njurunda tingslag (N), Säbrå tingslag (S) och Östra Göinge härad (ÖG). M. 1500-tal L. lore 1650 G. fore 1650 N. 1609-72 S. 1670-1789 L. 1690-1760 G. 1680-1789 H. 1690-1789 oG 1770-79 S. 1790-1839 G. 1790-1839 H. 1790-1839 L. 1797-1839 oG 1800-39 ] ] 1 1 i 0 40 10 20 30 7. Källor-, Domböcker (l. t)ch G ftSrsta perioden), Algot Hellbom 1976 (Moch N) och saköreslängder I RR, HRR, HRG, STL och ÖHR. Män och kvinnor Bortsett från lönskaläge var kvinnorna allticf i minoritet bland demsomfälldes för brott i våra undersökningsområden. Den totala andelen varierade emellertid över tid och från ett område till ett annat, vilket diagram 7 visar. I Medelpad bötfälldes ytterst få kvinnor under 1500-talets andra hälft. Såväl i Linköping som i Gullbergs härad var andelen lägre under 1600-talets förra hälft än under 1700-talet och även i Njurunda, där vi har siffror från åren 1609—72, var kvinnornas andel låg. På 1700-talet ökade den alltså kraftigt i Linköping och märkbart i Gullbergs härad. Under perioden efter 1789 minskade andelarna återigen i Linköping, Härnösand och Gullbergs härad. Enda avvikelsen kan noteras för Säbrås del, där andelen var högre under den sista perioden, vilket till en del kan förklaras av att Säbrås saköreslängder under den första perioden omfattar även en god del av 1600-talet. Detta gällde alltså de totala andelarna. Omvi till att börja med håller oss till städerna, kan vi i tabell 2 se att ökningen från 1600-talet till 1700-talet i Linköping skedde inom praktiskt taget alla kategorier av brott. Den ökande repressionen mot ogifta mödrar förklarar alltså inte hela förändringen, även om
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=