447 Tabell I. Ant.il liöttälld.i i l.inköpings radstuvurätt respektive käninersrätt fördelade på tvper av brott 1804-39. Rådstiiviirått Typ av brott Kämnersrått Konflikter och ordninp Religion (mest sabbatsbrott) Stadgor olika slag Pålagor ej fullgjorda Tjänstefrågor Sexuallagstiftning Egendom Domstolens auktoritet Övriga Summa 171 1.994 11 361 1.349 523 3 16 251 26 16 142 92 545 336 621 36 77 2.267 4.306 Källor: Saköreslångder, LRR. dem som inte ställt upp vid skatteuppbörder och hjälper, mot olaga brännvinstillverkning och mot dem som brutit mot skogsförordningarna. I städerna handlade det framför allt om olaga brännvinsförsäljning. Särskilt när det gäller statens direkta pålagor märktes en viss avmattning under 1800-talets början, men även kontrollen av brännvinet och skogen minskade i omfattning. Vid det laget hade också kyrkotukt och beivrande av lönskalägen blivit mindre vanliga inslag i tie världsliga domstolarnas tillvaro. Sabbatsbrott bestraffades nu mest i samband med andra brott. Framför allt i städerna kompletterades den statliga kontrollen av lokala stadgor för att upprätthålla ordningen och för att förbättra övervakningen av eld och hygien. I andelar av domstolarnas agenda hade rättvisan utan tvekan i mindre grad kommit att befatta sig med interpersonella saker och mer med repressiva åtgärder initierade av staten, kyrkan och sedermera av städernas magistrater. Det innebär dock inte att lösandet av personliga konflikter helt försvunnit. »Den judiciella revolutionen» »Den judiciella revolutionen» har blivit ett accepterat begrepp för en utveckhng som ägde rum i Västeuropa i det förindustriella samhället. Bakombegreppet döljer sig övergången från en lokalt dominerad till en statligt styrd rättvisa på det lokala planet, åtföl)d av experternas ökade inflytande på bekostnad av lekmännens. En sådan utveckling ägde även rum i Sverige. De flesta mål avgjordes utan inblandning av statens representanter under 1600-talets början. På landet hade nämndemännen befäst sitt inflytande under föregående århundraden. De mest etablerade bönderna i bygden valdes ofta in i nämnden år efter år och skaffade sig på så sätt en stor erfarenhet i de ärenden som avhandlades. I stället för ordinarie häradshövdingar vikarierade formellt relativt oskolade
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=