439 att även de flesta kvinnor undgick straff, trots att lagen fortfarande formellt var i kraft. Exemplet lönskaläge är ganska unikt. Som regel vet vi ingenting om det så kallade mörkertalet, dvs. relationen mellan faktiskt och känt antal överträdelser. All möjlig försiktighet bör då tillrådas, när vi skall tolka förändringar av talen. Vad vi kan göra är att jämföra resultaten med vad vi vet i övrigt, särskilt om rättssystemets sätt att arbeta. Många tolkningar måste därför vara tentativa eller ofullständiga, men ibland blir de mer trovärdiga. När resultaten från lokala studier bekräftas av andra, är naturligtvis möjligheten att generalisera större. Här kan till exempel nämnas den uppgång i antalet beivrade våld och andra konflikter i Linköping vid 1800-talets början, somtycks ha haft sin motsvårighet i England och Tyskland. När tolkningen av siffrorna är svår, blir det särskilt viktigt att ett urval fall analyseras i detalj med hjälp av de över tid allt mer utförliga protokoll somdomstolarna lämnat efter sig. Dessa fall kan användas som pedagogiska illustrationer, men de är också nödvändiga för att man skall förstå vad somdöljer sig bakom olika brottskategorier, som ofta förändras till sin karaktär över tid på grund av formella lagförändringar och omtolkningar i praxis. Endast en grundlig genomgång av ett antal enskilda mål kan avslöja rättvisans sätt att hantera brotten, den nit som läggs ned för att spåra förövarna, beviskraven, valet av bestraffning, osv. Dessutom avslöjar de enskilda målen det viktigaste av allt, nämligen värderingar och attityder hos såväl parter och vittnen som rättens funktionärer. Summa summarum blir alltså att såväl en kvantitativ som en kvalitiativ metod måste användas, om man vill förstå vad som utspelade sig vid de lokala domstolarna i Sverige under den förindustriella perioden. Domstolarnas arbetsuppgifter Det har nu blivit dags att sammanfatta vår resa genom tiden och att försöka samla ihop några viktiga trådar bland alla uppgifter om de svenska stads- och landsbygdsdomstolarna. I diagram 1-4 har saköreslängdernas brottmål från 1600-talets slut till 1839 fördelats på decennier och huvudtyper. Det handlar om andelar, inte absoluta tal eller antal i relation till befolkningens storlek. Diagrammen berättar om det relativa intresse domstolarna fick ägna de olika typerna i form av antalet bötfällda och inte i första hand om brottslighetens reella omfattning över tid. Brott mot domstolens auktoritet, i första hand utebhvanden och otidigheter inför sittande rätt, har uteslutits. Vi skall börja med att betrakta städerna Linköping och Härnösand. Där var med få undantag personliga konflikter (fysiska och verbala) och ordningsbrott flest. Jämför vi med egendomsbrotten finner vi att det aldrig handlar om någon utveckling från våld till stöld, som hävdats av vissa forskare. Endast det grövsta
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=