XVIII. Brott och rättskipning i det förindustriellaSverige Under de senaste decennierna har rättshistoriska källor, främst domböcker och andra kvarlevor från förhandlingarna, kommit att användas alltmer av historiker i olika länder. Syftet har varierat från försök att beskriva den registrerade brottslighetens utveckling till analyser av rättssystemet. Åter andra har liknande källor för att spåra gångna tiders attityder och värdt .ingår i den mentalitetshistoriska skolans anda. Själv har jag intresserat mig för den lokala rättvisan och de brott som kom att tas upp vid häradsting och rådstugor från 1600-talets början till 1840 i Sverige. Avsikten har varit att teckna en bild av den lokala rättvisans arbetsfält och funktioner och hur dessa komatt förändras under det förindustriella samhällets sista sekler, men jag har också försökt förmedla bilder av de enskilda människornas vardag. Rättssystemet påverkades av en ekonomisk, social och politisk omvandling, och den var inte unik för vårt eget land. Liknande saker inträffade i hela Västeuropa, varför internationella forskningsresultat varit till stor hjälp vid tolkningen av förloppet. För det tidiga 1600-talet valde jag att gå igenom domböckerna från Linköpings rådstuvurätt under 1610- och 1640-talen och från det angränsande Gullbergs häradsrätt från 1603 till 1648. Resultaten har bland annat kompletterats med jämförelser med Njurunda tingslag i Medelpad, men även med vad jag kunnat finna i svensk och utländsk litteratur. Därefter har böteslistorna (saköreslängderna), punktvis kompletterade med stämningslistor och domböcker, registrerats från slutet av 1600-talet till 1839 för Linköpings och Härnösands rådstuvurätter samt för Gullbergs härad och Säbrå tingslag. Det senare domstolsdistnktet är beläget i Ångermanland kring staden Härnösand. För vissa perioder har även resultat från min tidigare studie av Östra Göinge härad i norra Skåne kunnat användas. I någon mån har jag försökt ta hänsyn till tvistemål och andra saker som inte fallit inomstrafflagens domäner, eftersom det inte går att finna någon skarp gräns mellan civilmål och brottmål. Saköreslängderna redovisar de allra flesta brotten, eftersom det primära straffet under denna tid nästan alltid var böter. Brott som ledde till dödsstraff återfinns naturligtvis inte i saköreslängderna. För att i någon mån råda bot på detta, valde jag att även göra en summarisk undersökning av resolutionerna för Östergötland i Göta hovrätt åren 1634^9, 1695-1704, 1745-54 och 17951804. Totalt har därmed cirka 50.000 individnoteringar excerperats och bearbetats med datorns hjälp. I denna sammanfattning ges en översiktlig bild av anvant
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=